KOIILLIU. CU SÄALUILS LI u0IILI 51194 , la ej en, utan många båtar stå till hans tjenst-. AAAA ULLL— landels-underrättelser I Förenta Staterna pågår nu som bäst en liflig frihandelsagitation, i opposition mot det derstädes herskande handelssystemet. Den 24 Febr. samlades ett stort antal anhängare och vänner af frihandeln till ett möte i Newyork, dervid de beslöto att konstituera sig till en free-trade-league alldeles efter den på sin tid berömda Cobdenska frihandelsligans mönster. Liksom den sistnämnda var utrustad med stora materiela hjelpmedel till befordrande af sitt syftemål, så söker äfven den nybildade amerikanska föreningen att först och främst förskaffa sig en stark penningfond — något som företrädesvis i Amerika torde utgöra ett vilkor för framgången af ett företag — och redan vid det ofvannämnda sammanträdet bildades genom frivillig subskription en icke obetydlig kassa för föreningen. Så tecknade sig fyra mötesdeltagare för ett belopp af 5000 doll. hvardera, en för 2500 doll., åtskilliga för 1000 doll. o. s. y. Med stolthet hänvisa emellertid försvararne af det nuvarande systemet på den omständigheten att handelsbalansen icke på länge ställt sig så gynnsam for landet som under sistförflutna året, i det införseln endast med 3 mill. öfverstigit utförseln, medan införselns öfverskott tillförne plägat vara vida större. Times, som tyckes tillerkänna den anförda om. ständigheten någon vigt, söker paralysera det för systemet fördelaktiga omdöme, hvilket derur skulle kunna dragas, genom hänvisning till ett annat faktum, det nemligen att amerikanska handelsmarinen, som år 1861 stod den brittiska handelsflottan myeket nära i lästetal, sedan dess så betydligt förminskats, att den numera icke utgör mer än en tredjedel af densamma. Pör vår del tro vi icke att befintligheten af en 8 k. handelsbalans eger någon afgörande betydelse för bedömandet af den frågan, huruvida ett lands ekonomiska förhållanden äro stadda i framåtskridande eller tillbakagång. Det torde i sådant afseende vara nog att erinra om, att en jemförelse mellan Englands import och export sedan lang tid tillbaka visat en underlägsenhet i värde hos den senare, och likväl lär ingen vilja påstå, att den engelska industrien befinner sig i aftagande? Men deremot anse vi att oriktigheten af Förenta Staternas handelspolitik icke egentligen är ådagalagd, derför att man lyckats konstatera ett sådant faktum, som det af Times omnämnda. Det ekonomiska system, som nu följes i Norra Amerikas förenta stater, är ett försök att förverkliga de teorier, hvilka af de berömde skyddstullsteoretikerna, Carey, Percival Smith m. fl. blifvit framställde. Bland de vigtigaste anmärkningar, som dessa hafva att rikta mot frihandelsteorien, är den en, att vid ett genomfördt frihandelssystem transportkostnaderna spela en för stor roll och borttaga en alltför betydlig del af den egentliga produktionsvinsten. Genom att decentralisera icke allenast verldsindustrien, utan äfven den nationella industrien, genom att göra hvarje land och hvarje för produktionen lämplig ort inom detsamma till medelpunkt i sitt särskilda produktionsområde, samt genom att låta exportartiklarne utföras i deras mest förarbetade och minst skrymmande form — ty det är ingalunda Careys mening att ett land skall utgöra reine geschlossene Ilandelsstaat? — skulle den åss ftade minskningen i transporter och i foljd deraf i transportkostnader åstadkommas. Produktion och konsumtion komme att omedelbart efterfölja hvarandra i tiden utan att någon öfverproduktion mera behöfde inträda och äfven med hänseende till rummet finge de en viss gemensam begränsning. Men vid en sådan industriens decentralisering är det tydligt att isynnerhet det transportmedel, som förmedlar samfärdseln med utlandet eller handelsflottan, skall till en stor del blifva onödigt. Carey har också förutsett detta, och har förespått att det första steget i den antydda utveckligen skulle blifva, att ångskeppen så småningom trädde i segelfartygens ställe. Denna spådom synes redan delvis hafva vunnit bekräftelse. Vid sidan af den med bitterhet förda striden om landets handelspolitik fortgår en annan icke mindre liflig angående statens finansiella förhållanden. Med orubblig konseqvens framgår emellertid finanssekreteraren Boutwell på den en gång beträdda vägen, och resultatet af hans verksamhet synes rättfärdiga den plan han lagt. Icke sedan Augusti 1862 har guldagiot varit så lågt som nu (161 26), al-drig ha de amerikanska fondpapperen egt en så hög kurs som i närvarande ögonblick — i Paris noterades sålunda dylika 5 6 obligationer nyligen 104 — och denna hausse sträcker äfven sina verkningar till de jernvägsobligationer i guld, som söka vinna inträde på den europeiska marknaden, men hvilkas säkerhet långt ifrån är höjd öfver hvarje tvifvel. Allmänt börjar man nu också att anse, det hr Boutwells storartade plan till konvertering af statsskulden skulle, med stöd af den favör statens föregående lån tagit, vinna framgång, såvidt kongressen blott Fr i .