ken åberopas af Lanfrey äfven senare. I det föreliggande häftet skildras väsentligen Napoleons italienska fälttåg, hvilket här onekligen framträder i en annan dager än den, hvari man hittills sett det, berusad som man varit af entusiasmen för de franska vapnens märkliga segrar, men glömsk af de många intriger som under skenbara förhandlingar bedrefvos och der sanning och lögn voro för Napoleon likbetydande, der förställningen hos den unge generalen var fullandad som hos en Talleyrand. Men häpnande och afven fängslad följer man här händelsernas snabba gång. Under det republiken i Frankrike frätes upp i sitt eget utgjutna bled, växer den unge generalens styrka med hans legioners segrar och hans skrifvelser till direktoriet bära snart prägeln al att ha den blifvande herrskaren till författare. Arbetet utkommer i den svenska öfversättningen i 8 häften å 1: 50 hvartdera. Öfversättning och tryck äro särdeles vårdade, så att det värderika arbetet bör äfven härför kunna erhålla god spridning. Sveriges Inre Historia från Gustaf den Förste, med särskilt afseende på förvaltning. och ekonomi, af Hans Forssell. Stockholm, P A. Norstedt Söner Af detta framstående verk har första delens senare afdelning nu utkommit, bekräftande det rättvisa bifall, hvarmed förra afdelningen mottogs. Vi ha här framför oss ett verk, i hvilket en energisk forskare söker att skildra landets inre utveckling, hvilken hittills väl mycket sörbisetts af våra historieskrifvare. I sin okritiska mani att afskrifva hvarandra ha dessa gjort vår historia nästan uteslutande till vår k:ägshistoria, der de inre förhållandena endast styfmoderligt behandlats, fastän dessa tvärtom borde ha främsta rummet. Det föreliggande häftet skildrar ganska omständligt Gustafs inkräktningar på kyrkans makt och genomförande af den stora reformationens ekonomiska del hvilken på samma gång riktade kronan, samt den stadgade konungamaktens ställning. Hr Forssells arbete vittnar om grundliga arkivforskningar. Talrika och upplysande tabeller åtfölja den rent historiska teckningen. Svenska Polar-Expeditionen år 1868 med kronoångsartyget Sosia. Reseskizzer af Th. M. Fries och C. Nyström. Stockholm, P. A. Norstedt Söner. Dessa reseskizzer, skrifna i en lättläst och behaglig form, hafva nyligen utkommit i en särdeles elegant utstyrsel. Genom stilens Jätta hällning och den liflighet, hvarmed den Nordiska Naturens företeelser här äro skildrade, samt den humor, som ligger utbredd öfver teckningen af resenärernas äfventyr, bör denna bok ej allenast vara välkommen i studierummet, utan äfven i salongen, hvarest det galanta jollret, de hårresande mordhistorierna å la Traupmann eller de skandaliserande giftermålsprocesserna väl böra omvexla med andra temata. Huru annorlunda uppfriskande och förströande äro icke våra Nordpolsfarares skildringar af sina jagtäfventyr, sina naturvetenskapliga utflykter eller sitt glädtiga lit ombord på ångaren! Sinnet blir låttare och de Pantinske spökbilderna eller Mordauntska skandalerna sammansmälta till små smutsfläckar i den höga atmosfer, det naturens mäktiga sceneri, som berättarne upprulla för salongsbarnens nyss dufna sinnen. Dessa polarexpeditioner äro nu en gång vår stolthet, och med all rätt kunna vi prisa oss af, att våra nordpolister genomforskat trakter, hvilka dittills varit föga kända. Vetenskapen står för sina vunna resultater i stor skuld hos dem, och då detta nu blifvit, så alt säga, en nationalangelägenhet för oss, är det äfven helt naturligt, att vi med intresse följa dessa våra djerfva resenärers berättelser, om de än förut, innan de kommo i bokform, afsilade och glättade, varit i mera omedelbar gestalt synliga i tidningskorrespondenser. På hr Alb. Bonniers förlag i Stockholm har börjats utgifvandet af Ryssland och Europa, at Ilenri Martin, den värderade franske historikern, som i denna skrift i flammande elddrag återigen ådagalägger nödvändigheten för Europa att sammansluta sig, för att kunna, genom sin enighet som gör stark, motstå den påträngande ryska kolossen. Skriften, som i andra änder, väckt stor sensation, bör ej vara friummande för någon som vill kallas politiskt bildad. Under titeln Om Religionsfriheten, af K. P. A.,, bar utkommit en liten broschyr på J. D. Michelsens förslag i Alingsås. Förf. en ung tänkare, vill häri ådagalägga, såframt vi förstå honom rätt, att ingen politisk makt är i grunden möjlig utan religionsfriheten till underlag, att det är denna srihet som betingar en stats sunda lif och dess borgares verkliga fribet. Ehuru vi kunna i allmänhet underskrifva dessa satser, tro vi dock, att fört:s argumentation för desamma skulle blifvit mera bevisande, om deklamationen lemnata horta fraserna afnötts och mara lagjel