taga att, då initiativetrtill folkskolors inrättande naturligtvis tillkommer vederbörande kommun, de svenska församlingarne i landet röjt ett ringare intresse än de finska? Men förhållandet är lyckligtvis ett annat, och det är derpå den förevarande framställningen vill fästa hvarje fosterlandsvänsväns och specielt vår välvillige styrelses blickar. Då inrättandet af folkskolor blef beslutet, insåg man att sådana i främsta rummet erfordrade tillgång på er kom dertill utbildade lärare. I enlighet härmed uppstod seminariet i Jyväskylä. Att med detta institut, som ej så många år varit i verksamhet, närmast afsågs den finska talande befolkningens skolbehof, är helt naturligt. De finska skolorna voro en nyhet, medan landets dittills underhållna öfriga skolor kunnat ega bestånd, utan att den för dem behöfliga lärarepersonalen hade varit i tillfälle att vid ett lärareinstitut inhemta nödig skicklighet för sitt yrke. Etter att hatva ådagalagt att uppkomsten af svenska folkskolor forhindrats deraf att fullkomlig brist på duglige lärare förelunnits, uppställer tidn. den fordran, att staten för den svensktalande befolkningen måtte inrätta ett likartadt lärareseminarium som det, hvilket nu finnes inrättadt i Jyväskylä för bildande af finska folkskollärare. Tidningen upplyser, att när regeringen för 1863 års finska ständer framlade sin proposition om inrättande af folkskolelärareseminarier, den då bestämdt uttalade att, enår samma omsorg bör egnas den svenskttalande allmogen som den finskttalande, ännu ett seminarium inom tio år torde blifva nödigt. Den af regeringen sjelf. fastställda tid är sålunda snart inne och med tilltörsigt uttalas den förnoppning att det officiella löftet skall blifva förverkligadt. . Helt säkert skall man hos oss med glädje erfara dessa omsorger om dem bland vära finska bröder, vid hvilka vi icke allenast med historiens, lagstiftningens och de samtälta minnenas band, utan äfven genom språkets och nationalitetens gemensamhet äro fästade. Det är icke mindre än en fjerdedels million landsmän till oss i egentlig mening, som bygga och bo under ryska kejsarens spira. Det nyväckta finska nationalitetsträfvandet har kanske icke alltid med lika kraft och samma kärleksfulla omsorg sörjt för spridande af upplysning och bildning inom denna del af landets befolkning som användts för att höja den finska allmogen i audlig förkofran. Men den finska rättskänslan har icke låtit det så törblifva, och i de ofvan omtalade bemödandena är det kanske tillåtligt att se endast första steget i en annan riktning. Ordensdekorationer. Till riddare at Nordstjerneorden ha utnämnts justitierådet, chefen för andra postsekretariatet i Danmark N. II. II. Lund samt postinspektören i danska östifterne II. G. Petersen. Medalj. Konungen har tilldelat hoffotografen J. Petersen i Köpenhamn en medalj i guld. Lunds universitet. Rörande vid universitet instiftade tvenne nya stipendier, de Renströmska — hvardera med årligt belopp af 430 rdr — stittade för Åobemedlade och hoppgifvande studerande, lemnar Lunds W:d följande upplysningar: Konsistorium bortgifver stipendiet och på konsistorium ankommer, att antingen årligen antaga ny stipendiat eller att alltid tillsätta sådan för tre år eller ock att vid särskildt tillfälle försäkra en och samma person att under högst tre på hvarandra foljande år få stipendiet åtnjuta, och må i detta sistnämnda fall, men icke eljest, detta stipendium utgå utan afseende derpå, att stipendiaten icke vistas vid universitetet under samtliga terminerna, för hvilka han uppbär stipendiet eller derpå, att han innehar annat stipendium. Inspektor för stipendierna är prof. Lysander. Riksbankens ställning. Veckorapporten för d. 12 d:s gifver vid handen, att sedan förra uppgiften beloppet af utelöpande sedlar minskats med 290,585 rdr 5 öre och metalliska valutan med 28,306 rdr 16 öre; hvaremot depositionerna tillväxt med 146,548 rdr 82 öre, obegagnade andelar af kreditivoch låneförlag med 83,340 rdr 58 öre och bankens reservtond med 32,389 rdr 49 öre, allt rmt. Rikt fiskafänge. Under ledning af engelske ingeniörerna Suteleffe och Seed pågår för närvarande, berättar Kristianstads-bl., uttappning af den s. k. Nosaby-sjön, och arbetet bedrifves särdeles raskt med en ångpump af 25 hästars kratt. Det tillströmmande vattnet medfor en mängd fisk af alla slag, isynnerhet gäddor, aborrar och id, hvilka af skoflarne i pumpen kastas upp ur vattnet och genast fångas. Icke mindre än 40 tunnor på sådant sätt sångad fisk ha af hrr Suteleff och Seed blifvit skänkta till inom staden boende fPrrttirnna