fas i pannan och sjunker död ned på stället Mördarens namn var Mourot. — Denne Mourot hade städse varit en ordentlig och stillsam arbetare, tills han för någon tid sedan lockades af en kamrat att besöka de Rochefortska mötena, der hans hjerna exalterades och han blef en al de medsammansvurna mot det be stående. I Tyskland råder en sormlig uppståndelse i anledning af de baierska förhållandena. Baierska deputerade kammaren har neml. förutom misstroendevotum mot premierministern IIOhenIOe, antagit en förklaring, att alliansfördraget med Preussen kan uppfattas på olika sitt, hvilket vill med andra ord säga, ati haiern är vid hvarje nytt tillfälle, som inträder, berättigadt att sjelfständigt afgöra, om det skall göra gemensam sak med Preussen eller icke. Från Minchen berättas att konun gens onkel, prins Lnitpold, och dennes båda söner nedlagt sina militära befattningar, men att konungen vägrade att medgifva deras utträdarde ur armeen. berefter hade prins Luitpold tillställt konungen ett memorandum, -hvari han uttalar sig rörande sakernas ställning på ett sätt, som i afseende på tydlighet ej lem nar 1rågot öfrigt att önska, och för öfrigt utvecklar, att oppositionen inom första kammaren visserligen är riktad mot den nuvarande ministören, men ingalunda mot konungen. Förvecklingarne i Baiern följas med det största intresse af pressen i Wien, Berlin och Paris. De österrikiska tidningarne rikta isyn nerhet sina angrepp mot konung Ludvig II, som de förklara oduglig att regera. Berlinertidningarne deremot föra ett mycket hotande språk mot majoriteten inom kamrarne, isynnerhet derför att deras ordförande röra vid alliansfördragen. Så säger Corresp. de Berlin bl. a.: om part kularisterna i Syd tyskland röra vid de fördrag, på hvilka det tyska fäderneslandets nutid och framtid hvila skost de genast komma att bli varse, att de ej langre lefva i törbundslagens tider. De patriouska tidningarne i Baiern bli ej preussarne svaret skyldiga: Hrvad fördragen angår, säger en, Åså håller man dem, så länge man kan, t. ex. tills fransmännen äro i Schwabing och österrikarne i Sendling(d. v. s. utanför Munchen). Under det att Europas nordiska haltå i dessa dagar varit skådeplatsen för en menings gård åt tankeoch religionsfriheten, intrigeras deremot på dess sydliga halfö, i dettas hufvudstad Ro m, fortfarande för de mot sagde frihet våldsammaste och fientligaste åtgärder. Men älven der bryter sig frihetens sol med sitt ljus fram genom obskurantismens moln. Så skritves derifrån under d. 9 d:s: De italienska prelaterna ha nu helt oförväntadt öfvergått till motståndarne mot dogmen om påfvens ofelbarhet. Curian har redan någon tid ansett många syditalienska biskopars affall vara en afgjord sak; nu kan jag tillägga, att äfven det piemontesiska epi skopatet intager en bestämd hållning mot curians anspråk, en rörelse i spetsen för hvilken står biskopen af Biella, understödd af erkebiskopen af Turin och biskopen at Pinerolo. IIOS en stor del af det italienska presterskapet råder en djup ovilja mot påfvens verldsliga herravälde. Prelaterna föra ett fritt språk inom kongregationerna och utbyta sinsemellan på enskild väg sina åsigter om kyrkans verkliga behof. I detta hänseende utveckla några biskopar en alldeles förvånande verksamhet, och i spetsen för dem alla går Dupanioup, i hvars boning ej mindre än toit sekreterare, mestadels eller utan undantag teologer, befinna sig i oafbruten verksamhet. I England väntar man sig stora öfverraskningar af finansministern Lowes nya budget, hvilken antagligen kommer att uppvisa en mängd nya besparingar. Den ena embetsbefattningen efter den andra indrages, och stora förenklingar göras i Englands hitills visserligen mer än lofligt inkrånglade örvallningsmaskineri. Ett exempel som väl örijente efterföljd på mer än ett ställe. Lit forslag om upphäfvandet af biskopares sjellskrilna rätt att vara medlemmar af verhuset omtalas. Man vill befria de andiga männen från politikens verldsliga bestyr. En annan reform, som jemväl skulle vara n tillbörlig gärd åt tidsandan, är en redan i rontalet antydd inskränkning af förstfödsloätten, hvilken ock mer än lofligt missbrukats England. Rysslands regering har hos Schweiiska 1örbundsrådet begärt, att detta måtte uemna den till Schweiz flyktade studenten Votschajeff, hvilken anklagas för sammansvärjung och mord. Från Spanien berättas om ett sällsamt ppyopp, för hvilket Valladolid skall ha varit