Fran Utlandet. De radikala i Paris göra allt möjligt, för att kunna, med anledning af den bekanta skjutningshistorien, få ett litet uppror till stånd. Rochefort formligen rasar. Morgonen efter det Victor Noirs nedskjutande af prins Pierre blifvit bekant, utkom ett nummer af Marseljäsen, försedt med sorgkant, hvilket innehöll följande oanständiga artikel af Rochefort: Mord, utöfvadt af prins Pierre Napoleon Bonaparte mot borgaren Victor Noir. Mordförsok, utöfvadt af prins Pierre Napoleon Bonaparte mot borgaren Ulric de Fonvielle. — Jag har haft den svagheten att tro, att en Bonaparte skulle vara något annat än en mördare. Jag har vågat inbilla mig, att en ärlig duell skulle vara möjlig inom denna familj, der lönmord och list äro traditionela och öfliga. Vår medarbetare Pascal Grousset har delat min villfarelse, och i dag begråta vi vår arme och dyre vän Victor Noir, mördad af banditen Pierre Napoleon Bonaparte. Välan, sedan aderton år tillbaka befinner sig Frankrike i dessa strätröfvares blodiga händer, hvilka, ej belåtna med att nedskjuta republikanerna på gatorna, äfven locka dem i smutsiga fällor, för att taga lifvel af dem inom hus. Franska folk, finner du icke ännu, att det nu är nog? Henri Rochefort. Denna artikel, tryckt i jättebokstäfver och, såsom läsaren finner, innehållande en sormlig uppmaning till revolution, var väntad. Också var efterfrågan för tidningen så stor på morgonen, att en upplaga om 150,000 exemplar ej räckte till, för att tillfredsställa den. Men kl. 1 på middagen besatte polisen Marseljäsens tryckeri och de ännu qvarvarande numren togos i beslag. I förstäderna förmärktes, enl. Moniteur, en viss rörelse; några butiker förblefvo stängla; då och då bildade sig grupper omkring någon, som läste någon af de radikala morgonidningarne. Gruppernas hållning antydde likväl, att när ingen egentlig fara hotade, Kl. !(,3 samma dag — d. 11:te — öppnade lagstiftande församlingen sina förhandingar, under Schneiders ordförandeskap. Stor