tÅtA 4 110) 1111 4 7 142 11t—111701—7107 hvilka sjukdomar dock synas ha varit tvenne från hvarandra väl åtskilda och ätskiljbara epidemier, men hvilka måst sammanföras på grund af rapportformulärernas uppställning, en ofullkomlighet, som dock numera är afhjelpt på de från detta års början antagna nya formulärer. Nervfebern gick äfven under år 1868, men sjukdemsfallen öfverstego då aldrig 100 i månaden och sjukdomen syntes mot slutet af året vara i aftagande, enär i Decbr blott 43 sjukdomsfall blefvo inrapporterade. Men i Jan. 1869 sjuknade 76, hvarefter sjukdomen, hufvudsakligen genom en hastig utbredning af typhus exanthematicus, tillväxte, så att i April insjuknade 239. Derefter . minskades sjukdomen och uti Aug. anmäldes blott 86, men derefter har den åter stigit, i det att Sept. hade 100, Okt. och Nov. 90 samt Dec 240 fall. Denna sålunda under hela året fortgående epidemi med tillsammans icke mindre än 1624 sjukdomsfall är desto mera att påakta som den haft sin största utbredning bland den fattiga befolkningen och detta otvifvelaktigt kan tillskrifvas dåliga sanitära förhållanden, framkallade genom fattigdom och osunda bostäder. Och många af dessa sjukdomsfall kunna otvifvelaktigt rubriceras under namnet hungertyphus, huru mycket mången än torde studsa tillbaka vid det påståendet, att en sådan farsot kan utsträcka sin giriga hand inom vissa lager af befolkningen äfven uti det rika Göteborg. En tröst härvid är dock, att dödligheten uti ifrågavarande sjukdom icke varit synnerligen stor. De dödas antal utgör nemligen blott 79 eller med andra ord nära 5 af de insjuknade. Af andra epidemiska sjukdomar är det blott Kikhosta, som förekommit i någon större utbredning. Deri ha insjuknat 557 och aflidit 24, således 4,; 4. De flesta sjukdomsfallen voro under årets sista qvartal och utgjorde då 185. Under år 1868 förekommo blott 279 fall af kikhosta. Uti Puerperalfeber ha insjuknat 58 oeh dött 21, mot 33 insjuknade och 27 döde under år 1868. Skarlakansfeber, Diphteri, Strypsjuka och Pås sjuka ha under det sista, likasom under det föregående året förekommit blott i spridda fall och utan synnerlig utbredning. — Frossan har uppträdt med samma utbredning som nästföregående är och utgör de anmälda fallens antal 196, hvaraf 138 komma på årets första hälft. Såsom en epidemi, ehuru blott tre sjukdomsfall förekommit, måste vi slutligen nämna Vattuskräck, hvilken, ehuru med denna ringa utbredring, dock för sin mera ovanliga och synnerligen förfärande art tilldragit sig en större uppmärksamhet. Af de anmälda fallen förekom 1 i Juni, 1 Sept. och 1 i Dec. Alla hade uppkommit efter bett af sjuka hundar och slutade med död. Då vi nu från dessa epidemiska sjukdomsformer öfvergå till dem, som hufvudsakligen kunna tillskrifvas väderlekens och årstidens inverkan, så möter oas der den största sjukdomssiffran vid Luftrörsinflammation (Bronchitis), hvaraf icke mindre än 3560 fall blifvit anmälde eller nära 1,000 flera än under föregående år. Mest utbredda dernäst ha varit Katarrhalfebrar med 1888 fall, elller 400 flera än föregående året. Den stora utbredningen af dessa sjukdomar, likasom ock af halsflusser, hvaraf ock 400 fall mera än föregående året och inalles 1503 fall anmälts, kan med skäl tillskrifvas den regnduskiga. fuktiga väderlek, som herrskade under årets såväl första som ännu mera under dess tre sista månader. — Samtlige de inflammatoriska lidandena i lufträigarne (Febris katarrhalis, Laryngotracheitis, Bronchitis, Bronchitis capillaris och Pneumonia) ha uppgått till 6781 fall, eller nära 2000 flera än under år 1868. Deremot ha de motsvarande affektionerna a! malsmältningsorganerna (Gastricismus, Febris gastrica, Gastro-enteritis, Enterocolitis och Diarrhoea) utgjort blott 5405 fall eller 1100 mindre än år 1868. Denna minskning beror uteslutande på en betydande mine utbredning af diarrlicer, af hvilka blott 13870, fall eller 2000 mindre än förra året förekommit. Häraf synes att sjukdomskonstitutionen under de begge åren 1868 och 69 varit väsendtligen olika, hvilket har sin motsvarighet och naturliga grund i väderlekens olikhet. Den torra och heta sommaren 1568 måste vida mera disponera till tarmaffektioner än den sistförflutna jemnt tempererade sommaren. Hvaremot, såsom nyss ofvan sades, väderleken under 1869 års början och slut måste vida mera disponera till affektioner af luftvägarne än den mera rena och friska luften under motsvarande årstiden 1868. At de omnämnda 6781 fallen af sjukdomar i luftvägarne komma ock icke mindre än 4480 på årets första och sista qvartal. Digestionskanalens sjukdomar äro deremot ovanligt likformigt fördelade på hela året och förete blott en ringa stegring under sommarmånaderna, hvilka annars äro deras älsklingstid. Rheumatism. som kan anses såsom en af de sjukdomar, för hvilka Göteborgs klimat är en särdeles gynnsam jordmån, har under året förekommit med 1285 anmälda fall, hvilket är 200 fall mera än under år 1868. Utaf öfriga sjukdomar, hvilka förekomit blott i mindre utbredning, förtjena endast att omnämnas delirium tremens med 75 fall, hvilket beklagligtvis är 20 fall mera än under 1868, samt veneriska sjukdomar med 823 fall eller nästan lika många som föregående året. På det hela taget kan man säga, att sjukligheten inom samhället år 1869 varit jemn utan att dock vara betydlig. De anmälda sjukdomsfallen äro 1000 mindre än föregående året, men dödsfallen ungefär lika många. Den största dödligheten har varit i lunginflammation med 148 döde, dernäst i lungsot med 121, af luftrörsinflammation med 107, i koppor med 81, i typhus och nervfeber med 79, i tarminslammotioner med 70, i njursjukdom med 31, i hjernslog med 29 och i hjerninflammation med 28. Ehuru, såsom blifvit visadt, flera epidemier under året varit gängse, har dock ingen af dem haft någon mera ovanligt häftig karakter, så att den väkallat någon mera synnerlig uppmärksamhet. Den enda nämnvärda epidemi, som af 1869 öfverlemnats till 1870, är typhysfebern, hvilken hotar att få under innevarande år en ännu större utbredning än den hade förlidet år. Och ehuru, såsom sagdt, dess mördande kraft hittills icke varit så stor, förtjenar den dock ingalunda att missaktas. Och den är desto mera värd vederbörandes intresse, som man har all anledning tro, att den genom lämpliga sanitära åtgärder och en noggrannare tillsyn och omsorg för samhällets fattiga befolkning kan i betydlig grad mildras och hämmas. Men de vederbörande som härvid kunna något uträtta är icke läkaresällskapet utan sundhetsnämnden och kanske ännu mera fattigvärdsstyrelsen. Asgående ordföranden, d:r C. J. Forssenius, höll derefter det sedvanliga högtidstalet, utgörande en ytterst intressant populär ashandling rörande hafsbaden. Tal. yttrade deri ungefär följande: Man har under de senare åren kommit öfverens att i stället för benämningen hafsbad begagna uttrycket hafskur eller talassoterapi, emedan den senare benämningen bättre betecknar hvad man med den äldre velat uttrycka. Då man talar om hafsbad menar man nemligen icke blott bad, utan äfven begagnandet af hafsluftens helsogifvande förmåga, af hafsvattnet till invärtes bruk 0o. s. v. Hafsvatt2— santa användanda wara amallart cLI—— A 2