Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl) Öfvers. från Engelskan. Reginald Eversleigh var ett af de sista vittnen som hördes. Han omtalade det samtal han haft med sin onkel dagen före sir Oswalds död. Han omtalade hvad Lydia Graham meddelat — han omtalade allt som vore egnadt att nedsätta den qvinna som satt blek och tyst, med lugn förbidande sitt öde. Dessa skandalösa meddelanden tycktes ej röra henne. Hon hade under de sista dygnen utstått sådana qval, att det förekom henne som om ingenting mera skulle kunna röra henne. Hon hade lidit den bittra skammen af att bli misstrodd af sin man. Den man som hon så innerligt älskade hade stött henne ifrån sig med förakt och afsky. Hvilka nya qval skulle kunna gå upp emot dem hon redan utstått? Reginald kversleighs hat och raseri förledde honom att öfverskrida klokhetens gräns. Han omtalade testamentets förstörande och anklagade djerft lady Eversleigh för att ha förstört det. )) Forts. fr. N:o 7.