stark spänning rådt emellan de befryndade folkgrenarne af samma stam. I början af förlidet år, under sista dagarne at Andrew Johnsons presidentskap, bragtes af den amerikanske gesandten i London, Reverdy Jobnson, en öfverenskommelse till stånd hvilken i sig var en garska lämplig förmedling. Densamma blef dock, emot ali diplomatisk coutume, förkastad af den amerikanska senaten, hvars åtgärd den i Mars nyinträdde presidenten Grant förklarat sig gilla. Sedan dess ha underhandlingarne fortgått, men utan verkan, så att frågan fortfarande är öppen. I England har man kommit till den öfvertygelsen, att man i Förenta Staterna vill ha saken sväfvande, för att vid tillfälle kunna kraftigt begagna den mot England. Den feniska rörelsen skulle då kunna bli ett törfärligt verktyg i amerikanernes händer — och derför måste man bryta at dess egg, genom att undanrödja de alltfår skriande missförhållandena på Gröna Ön. Att det arf at schism mellan England och Förenta Sta terna, som det gamla året ger det nya, e skall bryta ut i öppen konflikt 1870, det kan man dock hoppas. Med äfven ett annat europeiskt land ligger den nordamerikanska unionen på visst sätt i delo, neml. med Spanien. Då revolutionen utbröt i detta sista land, reste sig äfven Cuba, för att skaffa sig oberoende och med tydlig afsigt att vilja asskudda sig beroendet at den spanska kronan och i stället ansluta sig som en sjolsständig republikansk stat till den stora Unionen. Härpå bar den spanska regeringen, såväl som dess cortes, ej velat ingå, utan mod alla möjliga medel sträfvat att bibehålla ön, åt hvilken man gifvit full religionsfrihet och en lag, som med klok hofsamhet bestämmer om slafveriets successiva upphörande. Ett gräsligt förödelsekrig har under 1869 rasat på ön, hvilken förvandlats till en ödemark. Under tiden afvaktar man i Wasbington den stund, då frukten skall vara mogen, för aw plocka den. Under Andrew Johnson köpte Unionsre geringen, hvars politik synes riktad på att efter hand tillegna sig de europeiska besitt ningarno i Vestindien, ön St. Thomas af Danmark, som der lät brådskande verkställa en folkomröstning, hvilken godkände öns afyttring till Förenta Staterna. Men Senaten har ej bekräftat köpefördraget, och danska regeringen befinner sig i den obehagliga ställningen att ännu innehafva en ö, hvars befolkning gonom ett högtidligt votum sagdt sig vilja atsöndras. Afseende för en mindre, fri och vänligt sinnad stat borde dock förmå Unionens regering och representation att belria på ett honnett sätt under det nya året Danmark från dess i detta fall iråkade obehag. För öfrigt har Amerika genom Sillahafsbanan å ena sidan ryckts ansenligt närmare Kina, hvars befolkning börjar allt talrikare utvandra till Amerika, medan Unionen å andra sidan genom den sransk-atlantiska kabeln anknutit sig ännu närmare till Europa, hvars makter det nu nyligen förslagit en folkrättslag, som skyddar kadelanläggningar, i händelse af krigsutbrott. Innan vi lemna Amerika, må vi ej underlåta att nämna den stora meningskamp, som under det förrunna året der fortgått mellan frihandlare och protektionister. I tanke att kunna skapa en inbemsk industri och sålunda i detta fall göra sig oberoende af Europa har man upprättat starkt protektionistiska tullar. Dessa ha också mycket riktigt frambragt en något svulstig fabriksrörelse i Amerikas Öster, under det att de deremot fallit tungt på dess Vester och Sydstaterna, hvilka äro producerande landsdelar och nu måste till Österns fördel betala sina förnödenheter alldeles för dyrt. Å andra sidan har i Östern skeppsfarten svårt kommit i lägervall genom den så våldsamt minskade handelsomsättningen med Europa. Den amerikanska frakttarten aftager på ett häpnad väckande sätt. Härigenom har intresset för frihandelns principer ansenligt ökats under det förlidna året, i trots af motståndet från de östra staterna. Under det kommande året ekall ny folkräkning vidtagas genom hela den nordamerikanska Unionen. Antalet af de olika staternas medlemmar i kongressens nedra kammare, eller Representanthuset, är beroende af storleken af de resp. staternas befolkning. Genom den kolossala inströmning från Europa, som under sista decenniet egt rum och hvilken hufvudsakligen tagit sin riktning mot Vestern, ha dettas stater blifvit vida mäktigare och folkrikare än förr. Genom folkräkniogen skola de således komma i tilltälle att skicka ett vida större antal representanter till kongressen än bittills, hvilka kunna i förening med de nu i det närmaste rekonstruerade Sydstaternas och vissa från Östern genomdrifva en annan handelspoI:tik för Åmerika än den nu fölida. Saken