ilsammaste psykologiska senomener. Dnt är j utan, att sekten haft, ja, kanske ännu har, rån na anhängare älven inom Sverige. ÅtminWe tone erinra vi oss, hurusom man berättat, det till venne prester i ett af de södra stiften, hvilka tag rut varit kroppsligen gifta, för 30 å 40 år kån edan äfven vandlig vigde hvarandra vid stu venne spiritual wives. Den för öfrigt med des )ixons vanliga framstående stilistiska förmåga bys krifna boken är af på samma gång istoriskt, me sykologiskt och socialt intresse, hvarför den var orde äfven här i landet vara sörtjent af den tar ppmärksamhet, hvarmed den blifvit annorstäles emottagen. Kyrkan Notre-Dame i Paris, af Victor II ugoStockholm, Alb. Bonnier. Denna Victor Iugos onekligen bästa roman, som länge varit ur bokhandeln utgången, har nu utkommit fullständig i en ny och vacker upplaga, öfversatt med skicklig hand af Herm. Hörner. Det är med en viss häpnad man följer de gigantiska proportionerna i boken, hvars inflickade krönikeberättelser kanske äro det mest lyckade, och visst är, att vi här ännu kunna beundra en väldig ande, som sedan tyckes hafva snärjt sig sast i parforce-jagten efter åsprit och parafraser. Hemmet, eller samiljesorger och fröjder, teckningar ur hvardagslifvet af Fredrika Premer. Örebro, Abr. Bohlin. Den snillrika författarinnans forträffliga teckning af Ilemmetfinnes nu fullständigt utkommen och torde komma att rättvisligen åtröna det emottagande af allmänheten, som utgifvarens afsigt att åter göra Fredrika Bremers arbeten lätt tillgängliga förutsätter. llistoriska karaktersteckningar för ungdom, af Pilgrimen. I. Stockholm, Sigfrid Flodin. I skizzerad och novellistisk form söker författarinnan här att för ungdomen framställa vår historias mera framstående karakterer. I det föreliggande första häftet, som omfattar följande personligheter: Lagman Torgny, Inge d. ä, Torkel Knutson, Olaus Petri, Svante Sture, Jakob de la Gardie, synes försöket ej hafva misslyckats; men gifvet är, att desto mera förf. nalkas nyare tider, desto svårare skall hon få att återgifva dem med samma objektivitet. Den första undervisningen i skolan och hemmet samt småbarnsskolans anordning och uppgift. Råd och anvisningar at Maria Pape-Carpantier, föreståndarinna tör småbarnsskole-lärarinnornas semivarium i Paris och öfverinspektris för Frankrikes småbarnsskolor. Öfversättning från tredje franska upplagan af Jenny Rossander. Stockholm, L. J. Hierta. Det skulle vara verklig skada, om denna lilla förträffliga, af franska akademien prisbelönta bok skulle komma att försvinna bland de många litterära alster, som under senare veckorna sett dagen — ett öde som vi hoppas, att den skall genom sitt praktiska värde och sin själsfriska lyftning kunna undgå. 1 korta, men träffande satser upprullar den värderade författarinnan för läsaren en följd af med den finaste pensel färglagda psykologiska taflor, å hvilka barnens hela inre själslif framträder i en klar dager och inom tydligt uppdragna konturer. Dessa taflor innebära äfven empiriska råd i afseende på barnens behandling, och det har gjort oss godt att se, det m:me Carparitier är fullkomligt fri från denna stelt schematiska undervisningsform, i hvilken man så gerna vill insnöra det uppväxande slägtet. Af samma författarinna har på hr L. J. Hie:tas förlag i Stockholm äfven utkommit en liten god undervisningsbok med titeln: Ur Djurens Lif. Till ledning för den första skolundervisningen; i fem serier. 1:sta serien. En liknande undervisningsbok är: Petter Lustigkurre som Kemist. Kemiska nöjen på lekstunderna af professor A. Castillon. Stockholm, Sigfrid Flodin. Samma författares bok om fysikaliska b nöjen på lekstunderna, afsedd att likasom på n Jek bibringa ungdomen kunskap om fysikens i Å första begrepp och om de allmännare senome-Inernas naturlagar, rönte sistlidne jul stor fram3 gång, hvilket väl föranledt förläggaren att i 2 Å svensk drägt öfverflytta äfven Castillons ke8 miska nöjen. Hvad man nu än må säga om n qenna metod för undervisning, är det dock otvifvelaktigt, att dylika ungdomsböcker äro att vida föredraga framför åtskilligt kram, som till Lungdomens tjenst, nytta och nöje? utgilves. Peter Lustigkurre tvingar ovilkorligen sin unge läsare til! reflexion och väcker dess eftertanke. Sinnet öppnas sålunda redan tidigt för hågen att tyda lagarne för naturens fenomener och den verld, i hvilken den unge lefver, blir uppfylld af andra väldiga krafter, än dvergars, jättars, tomtars handlande gestalon ter, men dessa krafter återföra just eftertan1I ken till det väsende, af hvilket de äro olika Iyttringar, till Gud, som blir redan för den en unge enheten i naturen, anden i universets n-kropp, den allsmäktiga viljan som låter allt on röra sig efter dess sjelfskapade lagar. Ur denna synpunkt sätta vi stort värde på ungD A NMesr af den art Bom Peter Lustig