CgCåaLC, ASsuradorer och IMmportorer hHåTVÅ egt TulII I Newyork, och det synes som om detta ej skulle blifva utan resultat vid kongressens nästa sammanträde. Jag har ansett det vara min skyldighet att göra Kongl. Kollegium uppmärksamt på detta faktum, på det att egarne af skeppsby rier i Sverige och Norge, hvilka kunna vinna t af en förändring i tullforordningarna, måtte b itva underrättade härom, så att de, om de ansäge det öfverensstämmande med sitt intresse, kunde insända till konsulatet i Newyork, eller till enskilda korrespondenter, sådana uppgifter af byggnadskostnader å fartyg af olika drägtigheter, ritningar och modeller, med mera dylikt, hvilka kunde vara att tillgå, för att vid passande tillfälle väcka amerikanarnes uppmärksamhet på de fördelar, som svenska och norska skeppsbyggeriets uppgifter kunna förete. Riksdagsmannavalen. Det förut upphäfda valet för Österdalarnes domsaga utföll så, att hemmansegaren C. Jobansson i Hansjö, Orsa socken, hvilken äfven vid det första valet fick röstpluralitet, blef utsedd till riksdagsman med 246 röster. Närmast i röstetal var f. riksdagsmannen Bälter Sven Ersson med 112 röster. Konstvärsjubileum. Skådespelaren vid Kristiania teater, Peter Nielsen, firade i förgär afton sitt 35:åriga jubileum som artist vid nämnde teater. Under loppet af dessa 35 år har Nielsen, säger Morgenbladet, spelat öfver 500 olika roller och i dessa uppträdt öfver 3600 gånger. Bland hans förnämsta roller nämnas Giboyer i Giboyers Son, svartebroder Knut i Axel och Valborg?, Salomo i Kung Salomo och Jörgen Hattmakare, Coquenet i Förtalet och erkebiskop Nicodemus i Kongsenmerne. 1 sistnämnde stycke skulle han uppträda vid föreställningen i Tisdags. Diskussionsmöten. Vi omnämnde häromdagen, att ötverstelöjtn. Neiglick och löjtn. J. A. Gyllenswaan trädt i spetsen för föranstaltandet af diskussionsmöten i Uddevalla om allmänna eller kommunala angelägenheter. Det första af dessa möten egde rum i Måndags och var talrikt besökt. Diskussionen tör aftonen rörde, enl. Bohusl. tidn., hufvudsakligast fattigvårdslagstiftningen. — Det beslöts, att ny sammankomst skulle hållas d. 4 nästk. Janu ari, och det uttalades som ett önskningsmål, att man skulle konstituera sig till en s. k. landtbruksklubb, hvilken på regelbundna tider skulle sammanträda och öfverlägga om allmänna eller gemensamma angelägenheter. Ny transatlantisk telegrasledning. Utom de tvenne engelska transatlantiska telegrafkablarne och den nyligen nedlagda franska kabeln från Brest till Msine kan man vänta att inom kort ännu en telegrafisk törbindelse skall åstadkommas mellan Europa och Nya verlden, eller närmast den vestindiska ögruppen och Sydamerika. Denna kabel skall utgå från Lissabon, som medelst en direkt ledning är förbundet med London, lemna Europa vid Cap Vincent, gå utefter kusten af Marocco öfver Madeira och de Kanariska öarne till St. Louis och Kap Verd-öarve, hvarifrån den går öfver Åtlantiska hafvet till Kap St. Roque, den östligaste punkten i Brasilien. IIär delar den sig i tvenne grenar, af hvilka den ena går till Bahia och der sluter sig till de brasilianska telegrafiinierna, och den andra, efter att ha blifvit förd i land på åtskilliga punkter at Brasiliens nordkust, anlöper det transka Guyana och derefter öfver det holländska och engelska Guyana töres ökver till Antillerna. Al dessa passerar den Tiinity. Grenada, St. Vincent, S:ta Lucia, Martinique, Dominique, Gouuadeloupe, Äntiqua, St. Thomas, Portorico, IIayti och Kuba, för att derifrån töras till Neworleans. Det är en sennor Pier Alberto Balestrini som på denna kabel erbåll t koncession, hvilken redan år 1864 undertecknades i Paris mellan Brasilien, Portugal, Frankrike och Italien samt senare äfven Danmark. Den 31 sistl. Augusti utfärdades en tilläggsakt till denna koncession, hvarjemte utvexlingen af ratifikationerna skedde. Ledningen trån Europa till de Kanariska öarne skall vara färdig d. 31 Augusti 1872, stycket från de franska Antillerna till Neworleans d. 31 Aug. 1871, det från Kap St. Roque till nämnde Antiller d. 31 Augusti 1872 och hela telegrafförbindelsen d. 31 Angasti år 1874. På linien som blir omkr. 1400 svenska mil ling, kommer att finnas 130 telegrafstationer, hvilka bilda 96 korrespondenssektioner. Kabeln skall ha tre ledningstrådar, hvarigenom äfven direkt kerrespondens på de längre afs:ånden blir möjlig. Enär kabeln är delad i kortare delar mellan de olika statiorerna blir den jemförelsevis lätt att nedlägga äfvensom att laga ifall någon del går sönder. Slutligen måste den blifva at oberäknelig nytta för sjöfarten, då den anlöper så många at de mest besökta atlantiska hamnarne, hvarigenom fartygsbefälhafvarne kunna komma i tillfälle att meddela sig med sina rederier. Inom sjöförsäkringsväsendet ätvensom i viss mening inom hela verldshandeln skola genom denna kabel helt visst många och vigtiga förändringar framkallas. Bergshandteringen år 1868. KommaAaralarllag;ata huattalan am HHAOHAAA Hii mmmmLJLsJM—JJJJJJMMMMHMMM 9k— — —