brukade tilltala sia vän; men det är ej af ringaste vigt. Gör blott hvad jag säger er och lemna det öfriga åt mig. Ni skall bli herre till Raynham Castle eller också duger ej mitt förstånd till något. Ett år hade förflutit, hvilket ei sir Oswald tillbragt dels på Raynham Castle, dels vid Arlington Street och under hvilket han gjort Acra visiter än han kunde räkna i Boklunden Vid dessa visiter såg han blott omkring en fjerdedels timma sin prolegee, hvarvid mist Beaumont var närvarande, småleende åt sin elev och den frikostigo gynnare som betalade en så ansenlig summa för denna elevs uppfostran. Hon hade alltid goda underrättelser att gifva om sir 08walds protegee — miss Beaumont sade sig aldrig ha sett sådana talanger i förening med en sådan flit. Ibland bad sir Oswald att få höra miss Milford sjunga, och Honoria satte sig vid pianot, öfver hvars tangenter hennes hvita fingrar allaredan fått fullkomligt kommando. Den rika och klara sopranrösten hade erhållit ny styrka sedan sir awald hörde den första gången i månskenet på torget; sångerskans utförande bief allt fullkomligare för hvarje dag. Den italienske sånglärsren talade med hänförelse om sin elev — aldrig hade han hört en vackrare röst eller en som sjöng talangfullare. Det kunde ej slå fel, att miss Milford skulle göra ctt djupt iutryck då hon, sedan hennes musikaliska uppfostran vore fullbordad, skulle uppträda inför publiken. Men då året nalkades sitt slut, talade sir Oswald