pröfning och diskussion inlemnas alla de i okyddstullfrägan ingångna petitioner samt adresserna från frihandlarne i Lyon, Bordeanx och Marseille. Af dess rådslag skall derpå en stor och omständlig berättelse tramgå, hvilken skall utdelas i kammaren, för att närmare upplysa de deputerade ang. den föreliggande frågan. Allt detta vittnar om, att sjelfva saken visserligen mycket sysselsätter franska rege: ringen, men äfven att denna, utan att derför vilja gifva skäl till beskyllningen för ensidighet, är fast besluten att endast rätta sig efter bestämda förnuftsoch erfarenhetsskäl. Dylika kunna blott vara i frihandelns intresse, ty endast denna är den naturligt giltiga formen för utbytet mellan nationerna, och man kan derför med lugn motse denna undersökning, hvilken dessutom måste bli af mera allmänt introsse, i det att den bör kunna lemna en ganska ovedersäglig, äfven i andra länder tilllämplig utredning af sjelfva frågans natur och framtid, praktiskt sedda. Förutom det kejserliga dekretet om nämnda sak, innehåller Frankrikes officiela tidning en artikel, hvari säges, att kejsarens regering med lislig tillfredsställelse sett fullbordandet af Suezkanalen, till hvilket företag hon städse uppmuntrat. Verket har oaktadt alla hinder förts till ett godt slut och länder den franska andans kraftiga initiativ samt den moderna vetenskapens framsteg till ära. Vi ha förut omnämnt, att Cremieux blifvit vald i en af valkretsarne i Paris. Det torde kanske vara lämpligt att uppfriska läsarens minne med en erinran om hans förflutna lif. Han föddes i Nimes d. 30 April 1796. Vid sju års ålder kunde han hela Voltaires Henriade utantill och väckte allas förvåning genom sitt snabba forständ. Senare skickades han till Paris, der han ingick i kejserl. lyceet. Efter slaget vid Waterloo utbrast det borgerliga kriget i södra Frankrike, hvarför Oremieuxs föräldrar återkallade honom. Kort derefter tog han sin jurist-examen i Aix och debuterade som advokat med stor framgång. Fadren dog 1819, etterlemnande cn skuld af 24,000 francs, som den yngre advokaten genom ansträngd flit och sparsamhet betalade. Gift år 1824, flyttade han år 1830 till Paris, der han äfven vann stort anseende som advokat och valdes 1842 till deputerad för Tourraine, i hvilken egenskap han fungerade ända till 1848, då revolutionen utbröt. Under densamma spelade han en framstående roll och var medlem af provisoriska regeringen. Då Napoleon genomförde sin statskupp, blef Cromienx insatt i fängelset Mazas. Efter 23 dagars fångenskap återlemnades han tll advokatföreningen, likasom han nu, åter vald till deputerad, skall efter sjutton års tystnad återlemnas till polismken