Article Image
land den afgående lordmayorn Lawrence, Från Irland ingå dagligen underrättelser m nya agrariska mord, hvilka angifva, att tt alldelss förvildadt tillstånd råder derstädes-. i skola med snaraste närmare belysa Irlands örhållanden, äfven derför att de förete en riss likhet med hvad som kan komma at ga rum annorstädes, der jordarbevarnes loti ir alltsör prekär. Den bekante resenären William Russell lar utgifvit med illustrationer sin Ådagbokr itver prinsens och prinsessans al Wales öster ändska resa, i hvilken han deltog som histo iograf. D. 9 dennes fyllde prinsen af Wales siu 28:de år, hvilken dag firades at de lojala britcrna med allmän klockringning. Det berättas, att den till katolicismen ötvergångne marquisen af Bute tänker köpa Clarendserslottet i Oxford, för att på de-s tomt uppföra en katolsk katedral. Kronprinsen al Preussen har gjort eu utflygt till Libanon, der han tillbragt natten hus en al traktens höfdingar. Han helsadeöfverallt lifligt af druser och kristna. senare Post. Man vet knappast, om man al kunna annatän le åt de radikala agitatorerna I sank rike, hvilka nu, förutom edstörnekandet oci det imparativa mandatet, synas vilja på sia program upptaga en tredje punkt: skaltevägrar -MedborgarenGambon har neml. ollontii gjort en skritvelse ull mantalskommissariei sitt distrikt, i hvilken han underrättar denn om, att han ej längre har lust aw betala penningar ull regeringens chassepotgevär och cdsse-löles (polisbatonger), samt att skattent krälningen är en rättskränkninge. Natten mellan d. 12 och 13 d:s egde en demonstration mot Rochesort rum på Boule vard Poissouicre, just då ett valmöte särskil des. Flera anhängare af Rochetort häktades. Lugnet blef genast återståildt. Anmärkningsvärd är den nytta franska regeringen nu drager al den lössläppta wyckfriheten, ty ingen sönderskär skarpare de ru dikalas politiska florshutvor, än just den libe rala, sjolsständiga pressen, hvilken, af fruktan för att de radikala skola för lång tid omin tetgöra friheten, nu strängt och bestämdt upp träder emot deras dårskaper. Så säger Journal des Debats: Om det ibland oss finnes förnuftiga och uppriktiga vänner af rejubi ken, så måste de ha en djupt rotad ötvertygelse, ty detta ideal lör så många ädla hjorvan är på väg att bli en grotesk parodi. I utlandet påstår man, alt den enda genre, som tör ögonblicket florerar i Frankrike, ar paro dien, och såsom bevis derpå ansor man den exempellösa framgång, som blitvit Den sköra IIelena, Riddar Blåskägg och den osfkenbachska repertoirens ölriga perlor till del; man behöfver blott bevista ett valmöte, sådant som hvarje afton sammankallas af den rerolutionära generalstaben, för att ölvertyga SE om, att detta slags atycken icke uteslutard uppföras på de små teatrarne. Parisarne äro mycket känsliga för atlöje. Också begagnas nu detta vapen mot de ra kala med en esprit, som är farligare för dem, än något annat. Underrättelserna om kejsarens helsotillstånd lyda särdeles tilliredsställande. Kejsarinnan Eugenie anlände d. 12 från Öfra Egypten till Kairo och begat sc dagen derefter till Ålexandria. Ilon g sig åt en förträfflig helsa. Prinsen och prinsessan Napolevn voro på sin sista resa till Compicgnue nära alt omkomma. De befunno sig neml. på ett Jernvägståg, som hoppade ur skenorna mellar Bourg och Amberiens. De undsluppo dock med blotta skräcken. Ätven Olliviers lif har varit hotadt på en jernvägsresa, i det neml. hjulet på en waggon råkat i brand. Elden blet dock genast släckt Från Italien meddelas, att der hertigen och hertiginnan al Aosta svafvat i fara, i att ängpannan sprungit på Iregatten Castel Fidardo?, ombord på hvilken det höga paret befann sig. 10 matroser dödades och 30 blet1 I det vo sårade. Den lille prinsens af Neapel dop skulle ega rum redan i Söndags. Konungens helsotillständ är nu så bättradt, att han börjat underteckna vigtigare statsakter. Inga bulletiner om hans helsa bli mera utgifna. Englands parlament har prorogerats vill d. 10 Januari. Förenta Staternas regering skall skicka en slottilj af krigsskepp till England, för utt eskortera Peabodys lik. Den katolske erkebiskopen Manning berömmer sig af att under de två eller tre sista åren hafva omvändt 2000 protestanter i Eogland till romerska kyrkan; under samma tid ha 17 prester ur den engelska statskyr! 200 framstående män ur de lärda stånden och 2 lorder öfvergått till katolicismen.

16 november 1869, sida 3

Thumbnail