att det är märkvärdigt i dessa af sjöröfvare oroade farvatten. Ibland steg han ombord på någoa holländ-k angare. och om mathållningen är lika libera! på dem alla, som den var på den, hvilken förde honom från Macassar till Banda och Amboyna, så måtte de vara ovärderliga sortskaslaingsmedel för tourister med god appetit. Kl. 6 på morgonen serverades the och kaffe. Från 7 till 8 en lätt frukost med thå, ägg, sardiner 0. s. v. Kl. 10 serverades madera, gin och bitter för att egga appetiten till den bastanta frukosten kl. 11, hvilken blott skilde sig från middagen ge nom frånvaron af soppa. Kl 3 e m. ännu mera the och kaffe; kl. 5 bitter vet ceterar, ki. half 7 en god middag med öl och rödvin; kl. 8 ännu mera thå och kaffe. Dessutom serverades öl och sodavatten, när det påkallades, så att der var ingen brist på små gastronomiska retelser för att fördrifva längtrådigheten af en sjöresan. Dessutom synas holländarne ha öfvertygat infödingarne under deras spira om sanningen af att om man icke äter kan man icke heller arbeta. Mr Wallace var på kalas på Celebes hos en chef, hvars fader, då han var klädd i parad, icke bar annan drägt än en bred remsa af bark och som lefde i en hydda, upprest på pålar och dekorerad med meniiskohufvuden. NMiddagen var förträfflig. Fågel kokad på flera sätt; vildsvin, stekt, rostadt och kokadt; frikasså på flädermöss; potatis, ris och andra vegetabilier; allt serveradt på godt kinesiskt porslin, med slipade glas och fiva servetter; ett öfverflöd af godt rödvin och öl. Allt detta syntes mig märkvärdigt nog på bordet hos en infödd chet i Celcbes bergstrakter, säger mr Wallace. Han synes dock under sina färder ha halt mer än vanligt god tur, och han har väl förtjenat den genom att visa aktning för fördo marne och egenheterna hos dem, bland hvilka han vistades, hvarigenom han vann deras förtroende och medverkan. sse— — ERE LL TN