verldens mest arbetssamma folk. I Kina herrskar ingen rangskilnad, med undantag af bland de embetsmän, som stå närmast under kejsarens person. Dessa äro dolade i 9 klasser, hvilka särskiljas genom de olika färgade knapparne i deras hufvudbo nader. Nya lagar, till hvilka en hvar medborgare eger att göra förslag, underkastas innan de antagas den omsorgsfullaste undersökning. De äro blott i höget få fall strängare än i Europa och det ärahr Burlingames bestämda mening, att det blott är fanatiska missionärer. hvilka kränkt landets heligaste lagar, som blifvit utsatta för våldsamheter. En hvar i Kina bosatt utlänning kan obebindradt beresa hela det stora inre antingen detta sker för nöje eller för affärer. Hr Burlingames ene sekreterare har sålunda under förliden vinter rest igenom hela landet och försäkrade aw deua kunde ske utan minsta fara. Innevä narne äro lugna och fredliga. De arbeta ständigt och betala blott mycket litet i skatt, Till regeringens kassa inflyter årligen 660 millioner riksdaler, en jemförelsevis ringa summa, i skatt och denna summa åstadkom mes till största delen af landskatten, saltskat ten och tullafgifter. Ville kejsaren blott pålägga en litet högre skatt skulle talet lätt kunna uppgå till tusentals millioner. Den kejserliga familjen är fabelaktigt rik, men kejsaren är under sträng kontroll, då det gäller att använda statskassan. Hr Burlingames fleråriga vistande i Kina hade lärt honom att dess folk var i högsta grad misskändt. Då han skulle lemna landet framkom kejserliga regeringen med ett förslag till honom att ställa sig i spetsen för en mission, som regeringen ville afsända till an dra nationer för att gifva tillkänna att Kina ville lefva i godt förstånd med dem, så at man kunde ömsesidigt draga fördel af hvar andras kjelpkällor och produkter. Detta resultat skulle med lätthet vinnas, ifall de stora vestmakterna ville bryta med det förfaringssätt som de hittills iakttagit mot Kina och hvars förnämsta fel är lusten till att underhandla med de lokala myndigheterna och att sjelfva taga sig rätt för af kineserna begångna fel. Burlingame gick efter något öfvervägande in på förslaget och afreste så i sällskap med ambassaden, bland hvilken finnes ett par af landets betydligaste administrativa krafter och serskidt en mandarin, som i flera år fört den politiska korrespondensen med utlänningarne. Det var icke utan en viss farhåga som Burlingame lemnade Peking, efter att ha hatt dagliga sammankomster med prinsen, hvilken han skildrar som en human och duglig mav. Kejsaren har han ej sett, då ingen utlänning får komma i beröring med honom. Han letver i Peking inom den reserverade kejserliga stadens murar och denna stad är lika stor som Köpenhamn. Hr Burlingame fruktade för att sedan han kommit bort, skulle utlänningarne åter börja att fara fram med eld och svärd mot kineserna. Och ganska riktigt, det dröjde ej länge innan man fick underrättelse om att en engelsk flottilj bombarderat en ki nesisk stad, emedan några kulies kastat sten på ett par engelsmän. — Burlingame har emellertid nu fått engelska regeringens löfte om att man för framtiden alltid skall i dylika fall hänvända sig direkte till regeringen i Peking. Huru stora fördelar vestmakterna skulle kunna hemta at Kina, bevisas deraf att det redan nu med utlandet drifver en handel som motsvarar ett belopp st 2000 millioner rdr. Dessa fördelar äro i ögonentallande, säger Burlingame, men jag vågar påstå att vi äfven i andra afseenden kunna draga nytta at en liflig beröring med Kina. Vi kunna lära en hel del af kineserna. Så visa de alltid respekt mot främmande och mot hvad de sjelfva ega godt och föredömligt. De ega stort begär efter kunskaper ochi administrativ duglighet söka de sin like. Hvad de deremot kunna lära af oss är allt på de nya uppfinningarnes område (ångbåtar, telegrafer, maskiner 0. 8. v.) Ja, utan att vilja framkomma med en paradox och förunderligt som det låter, vill jag djerft påstå, att vi i intellektuelt afseende kunna lära af denna märkvärdiga nation, hvars nuvarande civilisation går årtusenden tillbaka i tiden, medan den deremot på det materiella området har att lära af oss. — Kineserna skulle snart lära att draga alla möjliga fördelar af förbindelsen med vestern. De äro kloka, läraktiga och företagsamma. Jag kan berätta att jag just nyss har haft bret srån Peking, i hvilket man underrättar mig att en rik kines nu är på väg till Europa för att der upprätta direkta handelsförbindelser, så att båda parterna kunna skörda en vinst, som hittills blitvit betydligt förminskad af de många händer, genom hvilka affärerna gått. Hans exempel skall snart följas af andra?. Helt visst har hr Burlingame gifvit mången en annan åsigt om det land, för hvars intresse han så talangfullt talat. När han —