frågan vilja senierna ha stadigvarande torparekontrakter (således i grunden detsamma som ärftlig förpaktning), under det att de moderata vilja låta sig nöja med långa kontrakter, ersättningar för gjorda förbättringar och fastställande af ett normalt kontrakt, hvilket skall gälla, då intet annat ingåtts. Den irländska pressen offentliggör fulminanta artiklar i saken. Dublin Express ropar på mord och död mot Irlands förtryckare, de tyranniska djeflarne. -Skummande af vildhet, utbrister den feniska organen: Vi vilja med revolvern skaffa oss den verkligt sanna formen för en landbill, väl hopkommen och varaktigt uppgjord, och genom blypiller satt i kraft. Dessa upphetsningar verka att de s. k. agrariska morden åter börja sin sorgliga blodsåra. Men äfven i sjelfva England råder en liflig rörelse för jordreformen. Arbetarnes representanter vilja att jorden skall friköpas ur de stora godsegarnes händer och att de stora parkanläggningarne och jagtmarkerna skola utstyckas till åkerbruk. De andra radikala, såsom Mill, E. Beales, John Bright och deras meningsvänner, vilja endast inskränka stamgodsen och befrämja jordklyfningen. Allt detta bebådar kommande stormar. Sådana ba för öfrigt under de sista dagarne anställt stora förödelser till sjös, större än de sista våldsamma eqvinoktialstormarne. Under näst sista veckan ledo ej mindre än 113 fartyg skeppsbrott på Storbritanniens och Irlands kust, så att nu antalet af de fartyg, som hittills i år der förolyckats, uppgår tull 1958. Ilvilka omättliga skatter slukar ej hafvet, denne omättlige Moloch. Det berättas vidare från England, att den bekante amerikanske filantropen Peabody, som nyligen anländt dit från Newyork, ligger litsfarligt sjuk i London. Öfvergå vi från den britiska ön till den spanska halfön, så möter oss äfven der konflikten mellan olika elementer, hvilka bryta sig emot hvarandra i en bitter partikamp. Denna gäller fortfarande konungavalet, i atseende på hvilket det sista ordet ännu icke är utsagdt. Enligt telegram från Madrid tör i Lördags, varade sammankomsten aftonon förut mellan medlemmar af majoriteten i Cortes sex timmar, hvarvid rådslogs om hertigens af Genua tronkandidatur. Motet kom likväl ej till något resultat, hvarför debatten skulle fortsättas i Lördags. I cortes har finansministern framlagt budgeten, enligt hvilken inkomsterna äro berännade till 656,824,199 och utgifterna tll 656,956,085 realer. Han förordar qvarnoch slagtskattens fortsatta upphäfvande, minskning i presterskapets och andra löner, pensioner åc. med 30 00, 20 0h:s afdrag at alla inoch utländska rentes och armeens minskning till 70,00 man. Till sist förordar ban kronoch nationalgodsens forsäljning. I Frankrike pågår kampen mellan trihandlare och protektionister. Den 29 Okt. hölls i Rouen ett folkmöte om c:a 2000 personer. Flera deputerade förklarade, att de ville föreslå upphätvandet at alla handelstördrag. Mötet beslöt, att komiten i Rouen skulle förbli permanent och arbeta på sammanträdandet af en den franska industrien representerande generalkomite i Paris. Jules Simon har afrest från Paris till Bordeaux, der en stor arbetarebankett shall ega rum. Åfven på andra ställen skola moten hållas, å hvilka Simon vill uppträda såsom talare. Från Bordeaux skola Simon och Bancel fara till Aubin för att samla faktiska underrättelser ang. sammanstötningen der-tudes mellan grufarbetarne och trupperna. Vid vensterns senaste sammantraden har det gått mycket stormigt till. Man klagade öfver Thiers, tadlade Rappel, Reformeoch Råveil samt uppsade all gemenskap med em. —