ÅAd! O IhDAndäas EeIII domRAPIELINL(1 ALLE VI att begagna sin s. k. valrätt, hvilken blott ar en tom tormel, och förkasta valet. Att Gladstone, för att visa sin opartiskhet, samtidigt valt en ifrig ritualist, Goodwin, till Carlisie, gör intet intryck. Vid dessa stifts ledigblitvande skall lagen af 1837 om fastställande af biskoparnes aflöning på flera ställen tillämpus. Biskopen i Exeter hade sålunda endast 2700 p. sterl., under det att 4200 skola vara den lägsta aflöningen; biskopen i Bath deremot skall få mindre, ty ingen får ha mer än 10,000 pund. Högst står biskopen i Durbam med 27,000 pund. Det har äfven varit mycket fråga om att dela de stora stiften Exeter och Winchester (det förra omfattar hela Cornwall och Devonshire, och detta räknar 1000 presier samt 1!, mill. menniskor); men tillsvidare kommer det nog ej derhän, fastän det både föreslås af prostarne och af Times, som vill ha ett nytt slags biskopar med små stift och endast 2000 pund sterl. i lön. Under det Gladstone väljer biskopar och baroneter, utvecklar skattkammarkansleren Lowe en hänsynslös energi för att minska utgifterna; han vill inskränka hären till 16,000 man, fastän han derigenom skall komma i en allvarlig strid med staben, och efter det ban stängt varfven i Woolwich d. 18 Sept., vill han nu äfven upphäfva varfven i Sheerness. Det stora sjöinvalidhospitalet i Greenwich, mot hvars styrelse Gladstone för 10 år sedan riktade så starka angrepp, i det han talade om den sentimentala traditionen och det fromma bedrägeri, som egde rum vid de engelska välgörenhetsanstalterna, har nu äfven nästan alldeles glömts. Det har neml. visat sig, att nämnda invalidhospivals stora inkomster af 200,000 pund sterl. årligen till stor del begagnats till att aflöna talrika embetsmän (sjöofficerare) och prester, att de största och bästa flyglarne ull byggnaderna begagnades till deras embetsboningar, och att matroserna sjelfva visserligen bletvo val förplägade och godt, fastän g.mmaldags klädda, men måste finna mig i ati nästan alldeles afskiljas från sin slägt, underkasta sig en mängd småaktiga bestämmelser och uppgilva hela sitt vanliga lefnadssätt, för att sjunga psalmer och höra på predikningar. År 1860 började man taga i tu med om-topningen; två tredjedelar af embetsmännen aflägsnades, förvaltningen förbättrades, veckopenningarne höjdes, och medlemmarnes samiljer erhöllo hjelp. Man började äfven utdela ärspenningar, hvilka kunde åtnjutas utanfor hospitalet, och detta system har sedan utLidgats först af hertigen af Sommerset 1864 och nu af Childers. I följd häraf voro der nu endast 200 invalider mot 1,600 år 1859 och 90,000 p. sterl. användas till understöd u anför stiftelsen. Den stora byggnaden skall nu begagnas dels till ett museum för flottan, sels till sjöskola, såväl för matrosbarn som sor söner till officerare. Genom att sammandraga de skolor, man nu har för dessa sista, skall man kunna upprätta en ordentlig skola för blifvande sjöofficerare, hvilka nu endast behöfva en ytterst ringa förbildning och blott få en obetydlig vetenskaplig bildning ombord på öfningsskeppen. Men äfven här träda de gamla inrättningarne, amiralernas ärftlighet så att säga, hindrande i vägen för genomgripande förbättringar. Ser man bort från regeringsmännen och deras arbeten, möter ögat nästan endast efterverkningarne från den irländska kyrkolagen eller förberedelser till ombildningar af lagstiftningen för jordegare på Irland. Hvad som i förra fallet skett i Irland, har framkallat önskan om införandet af en liknande ordning i Wales, och de anglikarska godsegarnes tvång mot deras förpaktare har både stärkt önskan om och gifvit ett nywt vittuesbörd för, huru nödigt det är att få den hemliga omröstningen införd. Den irländska kyrkan är sjelf i fullt arbete, för att utveckla eig ur sin ställning som statskyrka till en sjelfständig position. Möten ha hållits både at prester och lekmän, äfven gemensamma rådläggningar ha egt rum; men under det att det afgjorts, att i den högsta styrelsen äfven lekmän skola ha säte, har det varit stor tvist om, huru lekmannaelementet i synoden skulle kunna komma till sann giltighet. Att lekmännen och presterna rösta, derpå vilja de senare nog ingå, men att de förra skola stå som ivå mot en, det väcker deras afgjorda motstånd. Det visar sig tör öfrigt, att högkyrkan mycket väl kan stå sig i sin nya ställning; ty enskilta gåfvor inströmma i stor mängd ifrån 100 Pp. sterl. till flera tusen. En ötverste Tighe har gifvit 10,000, lord Powerscourt skall gifva de 19,000, han får i aflösning. På Irland agiteras häftigt för jordresormen och för frigifning af de fängslade fenierna; men ett andragande till Gladstone i den senare saken rönte ett bestämdt afslag, i det han påstod sig ej kunna gå in derpå, så änge någran reneal-agifation (rörelse för Irlands lös