Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Förliden Thorsdag företogs änyo mälet mot qvinspersonen Kristina Schultz, skomakeriarbetaren Linderlund och f. husaren Nyman, hvilka, såsom vi förut omtalat, förmått hustru Helena Öhman att utbetala en summa af 50 rdr i den tro att hon eljest skulle bli tilltalad för fosterfördrifning. Kristina Schultz hade blifvit införd från cellfängelset och husaren Nyman hade inställt sig, i enlighet med erhållet föreläggande då målet vid förra tillfället förevar. Linderlund åter hade funnit rådligast att uteblifva och enligt hvad af polisbetjeningen anmäldes lärer han t. o. m. ha skuddat stoftet af sina fötter och afvikit från staden. Vid förhöret voro för öfrigt närvarande Kristina Schultss syster och ett annat fruntimmer, af hvilkas sammanstämmande berättelser framgick att Kristina Schultz med ofvannämnde Linderlund uppgjort och utfört den komplott, hvarigenom hustru Öhman blifvit afnarrad de 50 rdrna Då Kristina Schultz oaktadt dessa upplysningar icke kunde förn att medgifva det hon haft vetskap om bedrägertet och sedan t. f. polismästaren v. häradsh. Elliot förgäfves i bevekande ordalag uppmanat henne till bekännelse, tilltalades hon af systern som under tårar likaledes på de: mest gripande sätt uppmanade henne att bekänna. Till en början otillgänglig äfven för dessa uppmaningar och för erinringen om hennes barn, hvilka nu voro under främmande vård, blef hon dock slutligen uppskakad af systerns böner och medgaf nu att hon af Linderlund efter en längre tids öfvertalande blifvit förledd att deltaga i bedrägeriet mot hustru Öhman. Denna hade nemligen för att undgå att blifva tilltalad för ifrågavarande brott, såsom Linderlund i ett bref hotat henne, lemnat i Kristina Schultz händer en penningsumma, huru stor visste ej den tilltalade. Af denna summa hade Kristina sjelf behållit 30 rdr och lemnat resten till Linderlund. Målet uppsköts emellertid på åtta dagar. Under tiden fick Kristina Schultz, på den grund att hon har barn att vårda, tillåtelse att vistas på fri fot, hvarför poliskammaren förordnade att hon nu skulle frigifvas ur cellfängelset. Vi omnämnde i förra veckan huruledes hemmansegaren And. Rothvall från Kallebäck d, 13 d:s under öfverdådig framfart med häst och åkdon å Kungstorget omkullkörde pigan Emelie Pettersson, som dervid erhöll skador i hufvudet och å högra armen. Med anledning deraf blef Rothvall uppkallad till poliskammaren d. 15 d:s, då han förklarade sig vara helt och hållet oskyldig, emedan det icke varit han som kört utan hans dräng och denne hade på intet sätt kört fort. För att få Rothvalls dräng samt ett par andra vittnen hörda blef mälet uppskjutet på åtta dagar. Då målet igår påropades framträdde Rothvall, förklarande att han ansett det vara onödigt medtaga sin dräng då han sjelf i alla fall fick ikläda sig ansvaret för denne; han förnekade fortfarande att han och drägen kört fortare kän man vanligen brukade göra. Vittnena intygade dock att, antingen det varit Rothvall eller drängen som kört, så hade detta skett mycket fort och ovårdsamt. Sedan pigan Pettersson, hvilken omöjligen hade tid att vika undan, utanför Willerdingska huset blifvit öfverkörd fortsattes färden till Sjöstedtska huset der Rothvall hoppade utaf och sprang in, hvaremot drängen körde utåt allten ännu fortare än förut, antagligen för att undgå upptäckt om hvem som var egare till häst och åkdon. Rothvall dömdes at. böta: för öfverdådigt körande hvarvid menniskolif varit nära att spillas 25 rdr ersätta Emelie Pettersson för sina lidanden och för de saker hon fått förstörda 35 rdr samt ersätta venno vittnen med 1:25 hvardera, eller tillsammans 32 rdr 50 öre.