att sjelf bära det åsruktansvärda ansvaretSiöele erinrar dessutom om det bekanta faktum, att Victor Hugo år 1848 var en atprins Louis Napoleons ifrigaste partigängare. Han och hans nuvarande medarbetare, hvilka äfven då stodo under hans ledning, hörde till dem, som arbetade mest för prins Louis Napoleon Bonapartes kandidatur till presidentskapet inom republiken. Då man erinrar sig Napoleon le petit och Victor Iugos manifester, skulle det synas otroligt, eburu man kan till Hugos försvar anföra, att hans hat egentligen daterar sig från de ödesdigra dagar, då Napoleon kränkte sin ed, bekrigade republiken och höljde sig i den af fransmäns blod nedsölade kejserliga manteln. En af Victor Hugos söner, Charles Hugo, vågar ej ens begifva sig till Paris, utan bor i Briissel, hvarifrån han skickar sina mordbrandsartiklar till Rappel. Den allmänna meningen har dock så starkt ogillat detta handlingssätt, att han sett sig nödsakad förklara, det han om någon tid skall bege sig till Paris. Kortligen, kejsaren har gjort en ny inre mästerkupp med pressfriheten, i det han genom denna låter den allmänna meningen sjelf tygla sjelfsvåldet. Så länge de radikala tidningarne förföljdes, väckte de sympati för tryckfrihetens skull; nu, då de kunna skrifva, hvad de vilja, svalnar tillgifvenheten. Peuple säger rent ut, att regeringen fångat de radikala i pressfriheten, och huru mycket de än sprattla, skola de likväl icke kunna reda sig ur detta nät. Corr. IIavas förklarar, att regeringen ej skall förändra sin hållning gentemot pressen. Hon är besluten att låta allmänheten sjelf fälla domen öfver dessa våldsamma och hatfulla utsväfningar, och hon förhåller sig derför lugn i afseende på de systematiskt upprepade utmaningarne. Deremot vill hon med den största bestämdhet uppträda mot hvarje försök att störa ordningen, såsom det förut omnämnda mötet i Belleville angifver. Denna bestämda hållning tycke äfven ha väckt de radikala till besinning, ty ett nytt möte har hållits i Belleville, hvilket fortgick i den största ordning, fastän det var besökt af väl 4,000 personer. Polisen var också mycket starkt representerad derstädes. Under der man sålunda kan vänta lugnande underrättelser från Frankrike, om ej någon oförutsedd händelse inträffar, hör man likväl städse rykten upprepas derifrån om stundande ministerskiften, ehuru ingenting någorlunda bestämdt föreligger. Afven från Spanien äro underrättelserna för dagen lugnande. Så skrifves: Madrid d. 12 okt.: 1,400 man upproriska i Catalonien ha sträckt vapen. — Municipalitetet i Teruel har utropat republiken. Madrid d. 14 okt. Upproret är för ögonblicket inskränkt till provinserna Valencia, Lilla Catalonien och Aragonien, hvilka genomströfvas af smärre friskaror, af hvilka dagligen flera underkasta sig. — Orficiela tidningen säger: Guvernören i Catalonien berättar, att 1,800 man upproriska underkastat sig i Taragonien, 2,000 i Gerona, 600 i Lovisa, 600 i Barcelona. En friskara om 1,000 man har blitvit slagen i Alcira och förlorat 61 döda samt 30 fångar. Dock hade, då sista underrättelsen afgick, de upproriska i Valencia, med hvilka en mäng landtfolk förenat sig, ännu icke uppgifvit staden, fastän trupperna mer och mer kringrände dem. Kejsarinnan af Frankrike anlände d. 13 d:s kl. 5 e. m. till Konstantinopel och blef på ett lysande sätt emottagen af sultanen i palatset Beglerbeg. Vid stranden af Bosforen var nästan hela den stora stadens befolkning samlad. På aftonen gaf sultanen galataflel, hvarefter staden var på ett smaktullt sätt illuminerad. Turquie bestrider, att kejsarinnans resa har något slags politiskt syftemål hvarken i den egyptiska frågan eller i afseende på de kristna i Palestina. Biskopen af Ajaccio har aflidit. Till England telegraferas från Bombay d. 6 d:s: Kirk har i Zanzibar erhållit ett bref från d:r Livingstone, hvilket var dateradt Sjön Banglewo d. 8 Juli 1868. Livingstone säger derj, att han påträffat källor, hvilka han anser vara Nilens, och detta mellan 10:de och 12:te graden sydlig bredd. Han var sjelf frisk och välbehällen. — Senare telegraseras från samma plats d. 11 d:s, att ett bref från Kirk blifvit offentliggjordt, i hvilket denne omtalar, att en karavan anländt till Zanzibar, hvilken berättar, att Livingstone befinner sig i Usisi. Den store resenären tyckes således bestämdt vara vid lit, till stor gamman för dem i England som fasthållit vid tron på hans I snara återkomst. Lord Derby ligger mycket illa sjuk at al gikt.