tiet, och det gillade vi naturligtvis. Han tog oss så, att hade vi då genast skolat rösta, sä hade vi som talat och druckit med honom (ingen fick bjuda mer än han) enhälligt röstat på honom, d. v. s. med undantag af fabrikör A., som drack, han också, men satt och märkte ord, och sade när karlen hade rest: han är en pratmakare och högmodig på köpet. Med mig brorskålade han icke. Men snart skall jag bjuda på en karl med finare hud. .. ., sade han, som alltid strör in ord ur sitt handtverk. Vi blefvo glada att icke bestämdt hafva lofvat ingeniören våra röster, fastän han trodde det, men vi vilja gifva våra röster till den bäste, till den som kan göra oss heder och nytta, ty vi känna våra förpligtelser till samtid och efterverld. Den af fabrikör A. utlofvade kom också. De gingo omkring till oss. Han visade sig mycket artig och sade att det skulle smickra honom ifall han fick våra röster. Han är sansadt liberal, sade han, och skulle påyrka nedsättning i alla anslag och vägra alla nya, ty det var enda sättet att få inkomster och utgifter att gå ihop. Han trodde äfven att frihandeln skadat, men ansåg lätt att afhjelpa den saken. Privatbankerna kallade han för våra tyranner, men Den enda jernväg till hvilken han ville lemna ans var den , påtänkta förbi vår stad, och den trodde han skulle gå. — Då vi frågade om han kände ingeniör Z., så svarade han, att de visserligen bodde i samma stad, men de kände hvarandra nästan inte. Det visste han dock, att Z. ville bliriksdagsman för att sedan stiga högt upp — och då inföll fabrikör A.: det märkte jag genast, men dertill ska vi inte hjelpa honom. A. bjöd på sexa, men jag tror att den andre betalte den. Hans val, sade han, berodde mycket på våra röster; men deremot hade Z. låtit oss veta, och detsamma hade han drillat in i tidningen, att han var fullkomligt säker på alla röSterna i de andra städerna; men hvarföre reste han då hit? Så står valrörelsen här. Fabrikör A. har mera inflytande än bagaren B. Här finnas två bagare till och de bry sig icke alls om politiken; men här tinns bara en garfvare och det är han som sköter det mesta i staden, så att han tager många med sig som icke kunna undvara honom. Iöfvermorgon sker valet. Jag tror bestämdt att garfvarens karl får de flesta rösterna; min får han bestämdt, ty jag vill icke bli osams med garfvaren, fastän han ej på långt när är så republikansk som jag. : Med all högaktning tecknar ka skollärare och husegare. P. S. Just nu kom bagaren B. flåsande, för han är naturligtvis mycket fet, och bad mig uppläsa ett bref för honom från den der ingeniören. Han hade glomt privatbankerna, men dem skall han också äta upp och hela armåen vill han draga in, lofvade han. Då tyckte bagaren att karlen bör gå, och bad om min röst. Jag lofvade att tänka på saken; men jag röstar med garfvaren, emedan ingeniören nog varen Duggare, men han förlorar visst bettet när det gått om lite. att genast göra slut på dem trodde han ej gick för