neuve S:t George icke långt från Paris. I de olika jordlager, som förf. tillika med hr Vald. Schmidt hade undersökt, påträffades redskap och lemningar af djur från olika perioder. Hr Spring från Liege (Littich) fick nu ordet för att, dertill från flera håll uppmanad, redogöra för de undersökningar han företagit af några hålor i Belgien. Han hade dervid kommit till det resultat, att de stammar, som i fordna tider bebott ställen, hvarest utgräfningarne gjorts, hade varit menniskoätare. De menniskoben, som dragits fram i ljuset, voro nemligen alltid hela så fort de utgjordes af sådane hvari ingen märg funnits, hvaremot de som innehållit märg samtlige voro sönderbrutna och stundom förkolnade, så att man kunde se, att de hade varit stekta. Ej heller påträffades några ben af fullvuxna männer, endast af qvinnor och mycket unga personer, naturligtvis derföre att dessa varit de läckraste. IIr Dupont biträdde denna åsigt och hr Worsaac meddelade att han vid Borreby vid Skelskör vid utgräfningen af en utehög. påträslat liknande spår af kannibalism. IIr Quatrefages, som undersökt såväl de i Belgien som vid Skelskör funna fragmenterna af menniskoskeletter, förklarade att deras kranier icke tillhörde samma race, hvarefter hr Linas från Arras om menniskoätandet anmärkte, att det mera sällan eger rum af när utan oftast iloljd at vissa egendomliga, religiösa ceremonier och i krig, då det är en allmän gängse vidskepelse, att den som kan komma åt att dricka sin fiendes hjerteblod eller spisa hans ögon dermed skall ärfva hans styrka. Till sist uppläste riksantiqvarien Hild ebrand från Stockholm en afhandling, som innehöll en beskrifning på ättehögarne i Vestergötland och framlade samtidigt afbildningar af deri funna föremål. Hr Tudi no från Nadrid gaf en skildring af ättehögarne i Andalusien och hr Fraas från Stuttgart en berättelse om kjökkenmöddingarne ) i Schwaben, hvarest, enligt hans åsigt, menniskor förekommit långt törr än i Danmark och hvarest nästan öfverallt påträffas lemningar af mammuthdjuret. Dermed alslötos förmiddagens förhandlingar. Förhandlingarne fortsattes kl. 8 e. m. då hr Guerin från Nancy först meddelade en serie iakttagelser från de s. k. jättekamrarne 1 östra Frankrike samt framvisade åtskilliga omsorgssullt huggna stenredskap, som tillika med menniskoben deri påträffats. Prof. Schaffhausen från Bern be klagade att, till skada för vetenskapen, tvitvel fortlarande förefunnos rörande de klaraste saker i veriden, hvad beträffar arkeologien. Han gaf derpå en allmän öfversigt at de olika vetenskaper, som tjena till att stödja de torskningar som äro föremål för det arkeologiska studiet, ett föredrag som framkallade i samma riktning gående anmärkningar från etatsrädet Worsaae och prof. Vog t. Statsrådet O dobesko gat en intressant öfversigt af de fornlemningar som finnas i Ru mänien, dervid isynnerhet sramhållande, att i detta land inga spår till en Åbronsälder påträffats. : Efter några korta anmärkningar af Worsaae, Henri Martin, Vogt och Gu6rin med hänsyn ull några af Odobesko trampeda stenredskap, slutades mötet kl. 10 e. m. Från Wenersborg skrefs i Thorsdags: Stark nordvestlig storm har härstädes herrskat i natt och äfven fortfarit under loppet at dagen. Ånghåtarne Hermes, Strömsholm och Wermland hafva tillfölje deraf hindrats att löpa ut, utan qvarligga ännu i hamnen. Kronprinsessan Lovisa i Danmark. En korrespondent från Köpenhamn till Malmö Sn. P. skritver följande: Kronprinsessan tycka alla om, det vill egentligen säga, att alla äro ännu lika ifriga att få begapa henne, och för hennes skuld har royalismen vaknat i många sinnen, hvarest denna vara förr icke fanns Hon gör ett godt intryck med sitt naturliga och glada väsen; hon har ju af allmänheten mottagits af både högljudd och välment glädje; let skall vara henne lätt att bevara sin ynnest 108 folk som icke känner henne, och hon har äkert egenskaper, för att göra sig afhållen M alla, med hvilka bon kommer i beröring; sitt husliga lif skall hon säkert hos sin noke finna ett mera ömt stöd, än det vanigtvis är fallet i dylika kretsar. Hon lefver nu på de små lustslotten, Bernstorst och Charottenlund, i vackra naturomgifningar och i refliga rum, hvarest munterheten är hemmatadd, och der bon äfven redan af många har litvit sedd, än i idyllisk njutning at skog öni ch sjö, än i ungdomligt skämt med jemnårigt eit umgänge. Prinsessan Thyra är visserligen hä ull åren något yngre än kronprinsessan, men NN on är före sin ålder och den lille prins Walemar är en qvick gosse, full at påhitt, som I nu og kunna vanda upp och ned på huset. 3 Från Köpenhamn skrilves d. 1 d:s, att ve anska konungasamiljen d. 17 d:s kommer att I rö 5retaga en resa till Jutland dervid Ålborg, att anders, Arhus, Horsens och Fredericia komma da tt besökas. Köpenhamns studentförening är betänkt Å alt i nästa vecka till kronprinsens och krontill