ve IULTYCK på ållMalblleteld, alt KUTJSAL TU dtaäll 1 ger sig inne och endast mottager ministrarne, I, då han icke kan undvika det. Förutom sina läkare ser han hos sig vanligen endast sin handsekreterare Conti. Tanken på en resa till lägret vid Chalons är uppgifven. Depescher afsändas flera gånger om dagen till kejsarinnan med uppgift om hans tillstånd. Härunder bestormas prins Napoleon af sina vänner att i detta ögonblick ej lemna Paris. Kejsarens kusin uttalar sig i allmänhet helt pessimistiskt, ehuru äfven han förklarar att oron för en ögonblicklig fara ej är berättigad. I denna oreda, detta virrvarr gör och låter hr Rouher huru han behagar, för att inskränka kejsardömets reformer — och detta är illa nog. I Journal des Debats har Saint Marc Girardin skrifvit en genom åberopade fakta synnerligt vältalig artikel, i hvilken han jemför den närvarande ställningen med den under år 1828, då Carl X, när han slutligen fann sig icke mera kunna behålla hr de VilIdle, tog sin tillflykt till ett mellankabinett, i stället tör att uppriktigt besluta sig för en minister från den venstra centern. Det erfordras också kraft till att alldeles nedrifva ett obrukbart eller obeqvämt hus och våga utföra en ändamålsenlig nybyggnad; man skulle gerna vilja rädda en flygel. En dålig spekulation! mena byggmästarne; man bor aldrig bra i ett till hälften nytt till hälften gammalt hus. bDå, tillägger Saint Mare Girardin, hr de Villele icke mera var möjlig 1828, så var en i den allmänna meningens gunst stående minister nödvändig och ej blott ett kabinett, som drog de missnöjda vid näsan. Nu förnyas väl denna historia icke alldeles, men det närmar sig till hvartannat, och man kan derföre ej underlåta att jemföra ministeren af 1828 med den närvarande. Kejsaren kunde ännu icke besluta sig för att fullständigt nedrifva sitt hus och bygga upp det på nytt, fastän han i Paris kunde finna tillräckliga exempel på ett dylikt sätt att bygga. Den ministör, som han skapat, är sammanflickad af gammalt och nytt, och vi äro ånyo underkastade experimentet med mellanministrarne af 1828; vi kunna icke säga. att detta är att taga den parlamentariska regeringsformen på högra sidan... Ingen kan anse den närvarande hopflickade ministören för en verklig början till det parlamentariska systemet. Dertör kallas det ock allmänt en öfvergångsministör ... Carl X:s tanke var år 1828 att utvälja vissa artiklar ur den hofsamma oppositionens program, men att icke vilja antaga sjelfva denna opposition. Dett: misslyckades år 1828; skall det lyckas år 1869 : Senatens utskottsbetänkande ang. författ ningsändringen har ej väckt genklang. Ut skottet har irgenting förbättrat i liberal riktning. I afseende på art. 2 i den nya författningen sade föredraganden, att kejsaren skulle fortfarande vara ansvarig inför nationen, all ingenting skulle förändras, hvad honom angick, men att ministrarne skulle vara ansvariga cj allenast enskilt, utan äfven gemensamt. 01 ver denna art. 2, som på grund af kejsarens motstånd ej underkastats någon förändring, hvilar någonting hemlighetsfullt, som ej skadl göra regeringen godt, då det gäller att slå de voförsonliga, genom att samla majoritet kring den venstra centerns fana och sålunda för sig vinna opinionen. I England har stått ett slag mellan Albion och Amerika — i roddbåtar. Det gällde neml. en roddkamp mellan universitetet i Oxford och det amerikanska universite tet i Harvard. Taflingen uppfattades som en national hederssak och väl ett par 100,000 nyfikna följde rodden uppför Themsen. Oxsordstudenterna hade gifvit ut sina 400 pund på saken och de amerikanska studenterna minst fem gånger så mycket. 800 poliskonstaplar hade kommenderats till stranden för au ötvervaka ordningen. Den gamla verlden seg rade. Old Britannia är ännu främst på hatvet. Oxfordstudenterna vunno priset. Man kan tänka sig jublet häröfver. Under det engelsmännens hufvuden upphetsades för denna lilla lek, ångade den mäktigaste flotta, England någonsin egt, ned till Medelharvet, för att förena sig med den under sir Alexander Milne der stationerade pansarflottan och med henne företaga en öfningsexpedition. Denna skall afgifva ett praktiskt prof för de nymodiga krigsfartygen, och eftersom dessa äro i de mest olikartade former representerade, skall resultatet vara af stor betydelse ej blott för England, utan för alla sjöstater. Man förordar utsändandet af en ny expedition, för att söka efter Afrika-resenären Livingstone. Föreningen för reform af jordegendomen, hvars ordförande är Stuart Mill, har bl. a. på sitt program uppställt att föreslå och understödja sådana åtgärder, hvilka, utan att göra ett ingrepp i privaträtten, tillförsäkra jordarbetarne del i jordegendomens afkastning. Spaniens ministerpresident och krigsminister, general Prim, har anländt till Paris. Om ändamålet med denna resa gå olika ryk. ten. Bl. a. talas det om förestående under. handlingar ang. prinsens af Asturien kandida: tur. Under alla omständigheter borde mar kunna anse Prims resa för ett bevis på, at lugnet blifvit i det väsentliga återupprättad inom Spanien. mm .mAm2 ff71 — — — se