Från IInfvudstaden. Lovisadagen i Onsdags gynnades, skrif ver Dag. Nyh. af det vackraste väder, och de mer eller mindre storartade anordningar hvilka voro vidtagna till de skådelystnas ögonfägnad, lyckades äfven forträfsligt; men niskornas antal var på alla ställen oräkneligt, det fräste, sprakade, lyste och musicerades öfverallt af hjertan lust. Man ilade från det lysande Hasselbacken till den i alla regnbågens färger prunkande Strömparterren; tog under vägen (från ångslupen), en öfverblick, om man så kan säga, öfver Mosebacke, hvars eklärering erbjöd en synnerligen pittoresk anblick. Styrde man vidare åt kungsträdgården, öfverraskades man der af de nya, charmanta gasdekorationerna, som hr Blanch medfört från Köpenhamn, derifrån till Humlegården, möttes man äfven der af en vacker eklärering, som senare på aftonen på ett lysande sätt kompletterades af hr Törners fyrverkeri. Ekläreringen å Hasselbacken tog sig, som man kunde vänta, ståtligt ut, och det vackra fyrverkeriet på den glittrande vattenytan, i förening med den praktfulla månskensbelysningen gjorde en magisk effekt. Skeppsoch Kastellholmarne, förutom Hasselbacken med dess omgitningar, voro bokstafligen sullproppade med äskådare. — Strömparterrens eklärering var ännu rikare än i Måndags, och anblicken från Blasieholmen och Kungsträdgården var lika praktfull som intagande. Det var förvisso den rikaste och bäst ordnade eklärering, man i Stockholm haft tillfälle att se. Trängseln var också här stundom rätt besvärande, ehuru allt var gjordt för ordningens upprätthållande. — En festlig kollation gass i Onsdags å Hasselbacken för den berömde franske historikern Henri Martin af ett betydligt antal vetenskapsmän, litteratörer, publicister och konstnärer. Hr L. Hierta föreslog på fransyska välkomstskålen för den illustre gästen och skildrade i skåltalet dennes stora förtjenster om Frankrikes historia — förtjenster, bland hvilka den utomordentliga samvetsgrann heten är den förnämsta. Hr Martin svarade i ett tal, fullt af fransysk nerve, och hvari han hänvisade på de många likheterna och de många förbindelserna mellan den franska. nationen och den svenska. Efter soupen talade statsrådet Carlson för den illustre gästen. Han vidrörde i lyckliga ordalag den sympati som råder mellan Sverige och Frankrike, mel lan historieforskare i det ena landet och det andra, mellan historieforskningen örverallt. De personliga hyllningarne till hr Martin voro de varmaste. Hr Martin uttryckte i sitt svar sin höga uppskattning af Sveriges undervisningsväsende. Han hade sett våra folkskolor. Han hade funnit dess lärjungar stå mycket högt. Han önskade att Frankrikes folkskoleväsende åtminstone om tio år måtte stå på lika hög ståndpunkt som det svenska nu, och han begärde icke bättre än att tå återse det sköna Sverige. — Den vackra festen slutades först mot midnatten. — I Giörckeska simskolan vid Riddarholmen var i Onsdags på e. m. den sedvanliga uppvisningen i simning med dem, som derstädes åtnjutit undervisning. Inom och utom det festligt dekorerade badhuset hade infunnit sig en talrik samling åskådare och åskådarinnor, hvilka med lifligt intresse följde de vackra prof på vighet och oförskräckthet, som eleverna visade, dels genom sträcksimning, dels genom dykning och trampolinsprång. Flera vackra kandidatoch magistersprång äfvensom andra öfningar framkailade lifligt bifall. Slutligen uttörde simskolans lärare en komisk scen på kandidat-trampolinen, hvilken förvandlades till en salong för rakning och frisering, der den sprättaktige hr frisören sjelf gick och spånslog i brist på kunder. Sådana komma dock slutligen, en herre och fruntimmer, han för att rakas, hon för att friserae. Sedan detta blilvit undanstökadt, fick fruntimret plötsligt en brinnande tandverk, som ej kunde botas med mindre, än att barberaren skulle rycka ut tanden. Han gjorde detta, men föll raed detsamma hufvudstupa i bassinen nedanför, dit den rakade herrn och det kammade fruntimret följde på hufvudet efter, till stor munterhet för äskådarne. Upp—— ------ ! !!!!— 2 DasanAta AR 31