— om i lära hos den utmärkte bildhuggaren liram Powers, af det skäl att bildhuggarkonren syntes honom vara ott mera inbringande rke, skulle utan tvifvel, ifall han varit välignad med döttrar, ha låtit uppfostra desamna till primadonnor. Det är ott lysande yrke. len olyckligsvis kunna icke alla unga damer junga, och dessutom för att vinna en sullsändig framgång måste en primadonna oga n mängd gåtvor och egenskaper utom en fullidad talang som sångerska. Hon måste vara intressant till sin person, och en operaalongs entusiasm vinnes så mycket lättare, fall hon med sina artistiska fullkomligheter örenar en stor personlig skönhet. Naturligtvis måste hon vara en förträfflig skådespelerska, och det är absolut nödvändigt, att hon i allt hvad till kostymeringen hör ädagalägger len mest korrekta och förfinade smak. Alla le egenskaper hvilka en författare en gång uppräknat såsom oundgängliga hos en hustru, mäste äfven tillhöra eller synas tillhöra henne; och för att åtnjuta europeisk gunst måste hon besitta herraväldet öfver åtskilliga språk. Italienskan bör vara om icke hvarje primadonnas första språk så åtminstone hennes andra, och de af framgången mest gynnade bland samtidiga primadonnor hafva, liksom Malibran, den mest utpreglade typen af sin klass, kunnat åtskilliga lyrka såsom sitt eget modersmål. Måhända gå begäfningen för språk och den för sång hand i hand. I alla händelser skulle tvenne exempel kunna framdragas — de mest lysande äro Patti och Kristina Nilsson — i hvilka den högsta förmåga att uttrycka sig på musikaliskt språk är förbunden med en äfven mycket stor för att uttrycka sig i ord. Då tiden är inne för att vetenskapligt studera primadonnornas naturalhistoria, skall det blifva intressant och al stor vigt att taga reda på de stora primadonnors ursprung, hvilka under det förflutna och innevarande århundradet förtjusat Europa. De ha till största delen utvecklat aristokratiska egenskaper, de ha blitvit emottagna inom den aristokratiska klassen och ha i många fall (Sonntag, Cruvelli, Alboni, Patti) slutat med att utgöra en del af densamma. Men ingen af dem har varit af aristokratisk börd, och hvad som är vida mera märkvärdigt är, att ganska få bland dem synas hafva erhållit sin musikaliska talang genom arf, åtminstone har ingen ärft sina högre artistiska egenskaper från sina föräldrar. Allmänheten har blott föga ide om den okufliga energi, som en stor primadonna måste besitta, tvungen som hon är under säsongen (och för henne, som reser från hufvudstad till hufvudstad fortfar eäsongen alltid och öfverallt) deltaga i morgonrepetitionerna, eftermiddagskonserterna, aftonrepresentationerna och ofta ätven privata konserter, då de sistnämnde äro slutade; ej heller anar man hvilken kännedom om sällskapslifvet inom olika klasser och länder som en primadonna af främsta ordningen naturligtvis förvärfvar sig. Hon känner slutligen det artistiska, litterära och fashionabla sällskapslifvet inom hvarje land i Europa och har gjort bekantskap med alla medlemmarne af de förnämsta hofven. Kosmopolitismen hos dessa verkliga prime donno assolute är det märkvärdigaste med dem. Af de tusentals cantatrici som drömma om att täfla, af de hundratal som verkligen täfla om det högsta hedersrummet inom yrket, af det dussin som är nära att vinna detta hedersrum, är det knappt mer än två eller tre — helt visst icke ett halft dussin — af hvilket detsamma verkligen vinnes; och af dessa få är ett nationalitetscertifikat det som man aldra minst tänker på att fråga efter. De må komma från Förenta Staterna, såsom Patti, från Sverige såsom Kristina Nilsson, från Hamburg, Pesth eller Prag; det enda nödvändiga är att de utom de qvalifikationer som vi nyss nämnt vanligen skola sjunga på italienska. De äro mer än kosmopolitiska, ty i stället för att vara verldsmedborgarinnor — d. v. s. icke med borgarinnor af något land isynnerhet — så äro de medborgarinnor af det land der de för tillfället vistas. Utom sitt uppträdande i operor på italienska sjunger m:me Patti Home, sweet Home i London, Solovei i St. Petersburg och Si vous mavez rien å me dire i Paris. M:ll Nilsson sjunger, utan att räkna hennes svenska melodier, operamusik på italienska i Covent-Garden, operamusik på franska i VÅcademie i Paris, och oratoriomusik vid engelska fester. Primadonnor erhålla visserligen ofantliga salarier, men man bör ej glönma att deras utgifter — isynnerhet för resor och kostymer — ära mvakef stora De ära till stärsfa delen — — — — — 2 —