sig, uppfyllande alla tillstötande gator med ett sorlande hvimmel och ändå hörde icke till dessa skaror de tusentals, som uppfyllt fönsterna vid de gator, som tåget passerade. Alla gissningar om åskådarne antal skulle naturligtvis vara osäkra och på måf men det torde dock vara antagligt att minst 3:delar af Köpenhamns befolkning voro samlade på sträckan från Toldboden till slottet och härtill kommer vidare den mängd af resande, som på denna dag besökte staden och mer än öfverfyllde ångfartyg och jernbantåg. I allmänhet bibehölls dock god ordning, såväl under den långa och under regnet just icke synnerligen behagliga väntetiden som under och efter det tåget passerat. . . ny Tåget fortsatte utan uppehåll sin väg till äreporten i Störrestraede och då Guldkarethen här under ett blomsterregn stannade framför sångartribunen bröt solen klart fram, i det kören, som bestod at öfver 120 herrar och damer, uppstämde ett kort sevälkommen, förf. af studenten C. horchsenius med musik af prof. H. Rung. Härifrån gick tåget öfver Holmens bro-in på Slottsplatsen, der gardesregementena m. fl. paraderade och under det förenade larmet af musik, salut, klockringning och jubelrop föllo de tunga slottsportarne igen efter brudeskaran. Kronprinsen och kronprinsessan begåfvo sig genast efter ankomsten till tronsalen, hvarest de mottogos af den kungliga familjen. Kl. !4, omkring en halftimma etter intåget i slottet, visade sig de nyförmälda på slottets altan, efter hvad man tyckte sig märka, båda mycket upprörda, för den på Slottsplatsen samlade, jublande folkmassan. Efter några minuters förlopp drogo de sig, vänligt helsande, tillbaka för att omkläda sig till couren. Sedan denna slutat, lemnade hela den kungl. familjen slottet. Konungen och drottningen körde till Bernstorff och kronprinsen och kronprinsessan till Charlottenlunds slott. Vädret hade emellertid klarnat upp och himlen var blå, då det nyförmälda paret kl. half 6 körde öfver Kongens Nytorv i öppen vagn, ledsagade af de närmast uppvaktände, likaledes i öppna vagnar, och eskorterade af husarer. Detta gat en liten bråkdel af förmiddagens många i sina förhoppningar bedragna ersättning för åsynen af de bedröfliga täckta vagnarne. Hela Tisdagsaftonen drogo stora skaror af glada, jublande män och qvinnor genom stadens gator, der en stor del butiker voro tillslutna och der de här och der illuminerade fönstren uppväckte glädje och tillfredsställelse hos den stora allmänheten. Längs strandvägen voro nästan alla landtställen smyckade, flera med målade dekorationer. Vid ett sådant var en äreport, prydd med grönt och sköldar, upprest. Vid densamma väntade två rader unga flickor, som voro klädda i olika nationaldrägter, och denna blandning af Amager och andra bonddrägter, hvita kjolar och röda sleifer samt lifgördlar tog sig både vackert och intressant ut. Det nyförmälda fursteparet mottogs med jublande hurrarop och musi och då vagnen stannade helsade stiftsamtmannen S mony på festkomitens och amtets vägnar det furstliga bruuparet, hvarefter ett lefve höjdes för detsamma. Kronprinsen tackade med ett tal, hvilket helsades med jublande hurrarop. Från äreporten körde de kungliga vagnarne, eskorterade af ridande bönder till Bommen genom en af amtets skyttekårer, vapenbröder, arbetareföreningar och flera andra förenmgar bildad spalier och då de hunnit in på allen, som leder upp till Charlottenlunds slott, mötte en bändlig menniskomassa det höga paret. Vid ankomten till slottet talade prosten Boisen för det furstliga brudparet, som helsades med en välkomstsång, itsjungen af 200 barn från amtets åtskilliga skolor. Hvarje gång som de höga nyförmälda visade sig i lottsfönstren utbrast den omkring slottet församlade menniskomassan i jublande hurrarop och senare på uttonen afbrändes ett fyrverkeri. På gängstigen bred rid Strandveien sågs en formlig folkvandring, under let sjelfva körvägen var så uppfylld af åkande och idande, att man på flera ställen hade svårighet att komma fram.