IIHCIHCU TTCZ I V. Beusts namn algluvit följande förklaring: Utrikesministerist handlar ej efter egen godtycklig drift, utan i enlighet med de principiela anvisningar, som den emottagit från de lagstittande korporationerna. Den af detsamma uppställda grundprincipen är: fredens bibehållande, bevarandet af sträng neutralitet, aktning för främmande rättigheter, men äfven fordran att Österrikes rättigheter må af andra respekteras. — Detta är på visst sått svar på tal, isynnerhet som delegationen biföll en särskild beskicknings bibehållande i Sachsens hufvudstad, så att detta lands diplomatiska sjelsständighet torde åtminstone ej kunna utan motsägelse bestridas, huru öfvermodigt språk i detta tall Preussen än för. Grefve Beust — hr Bismarck torde ursäkta, att den österrikisko statsmannen tager verldens anspråk mera i uppmärksamhet, än han — har hos hofvet i Konstantinopel uppträdt till förmån för den mycket misstänkte v. konungen af Egypten, och både Frankrike och England ha anslutit sig till Österrikes föreställningar. Den turkiska regeringen har i en officiös broschyr påstått, att arfafoljden i Egypteu är en fråga, som endast afser den inro förvaltningen och ej angår skyddsmaktorna, men på en sådan uppfattning ha dessa ej velat ingå, utan ha de tvärtom ålagt sina represdntanter i Konstantinopel att för storviziren Ali Pascha förklara, det makterna ej kunna med likgiltighet vara vittnen till de intriger, som spelas af v. konungens fiender, för att framkalla hans fall, derför att denna fråga står i nära förbindelse med den europeiska statsordningen. I ett ögonblick, då fasthållandet af den allmänna freden är föremål för kabinetternas ibållande sträfvanden, kunna de icke tillstädja, att den genom nya förvecklingar i Orienten utsättes för någon fara, Makterna ha i allmänhet instruerat sina sändebud att uppträda så, att storviziren kan deraf finna, att det visserligen är deras fasta vilja, att det vasallförhallande, hvari Egypten står till Porten, skall bevaras, men äfven att de i andra asseenden tänka skydda v. konungen. Diplomaterna äro således eniga i att söka qväfva den förveckling, som hotar att utbryta mellan sultanen och v. konungen. Skulle detta icke lyckas, kan man taga för afgjordt, att denna förveckling skall komma att bli ganska allvarsam. Sultanen hotar med att återinföra firmanen af 1841, hvilket är detsamma som att han vill undersöka v. konungens förhållande och derefier inskränka hans myndighet eller afsätta honom. Den senare skall naturligtvis, vore det ock med vapenmakt motsätta sig detta, och Egyptens geografiska läge och naturförhållanden försvåra nögligen ett angrepp från Turkiets sida. Dessutom måste ju Frankrike genom sina i Suezkaralen nedlagda ofantliga kapitaler vara synnerligt intresseradt al att Egypten får en sjelf: ständig ställning. I Frankrike synes allmänheten i afseende på författningsförslaget intaga en alltmera afvaktande hållning. Den tanken tyckes bli ganska allmän, att ej ens de gjorda eftergifterna kunna leda till något varaktigt lugn, utan blott skola bana väg för mera omfattande reformer. Det är isynnerhet punkten om ministeransvarighet, med hvilken ingen finner sig rätt belåten, just derför att endast senaren, som utnämnes af kejsaren sjelf, eger rätt att anklaga ministrarne. I detta fall måste någon vexelverkan mellan lagstiftande kåren och senaten ega rum, hvarigenom senaten kan tvingas af en viss gifven majoritet inom kå ren att ställa ministrarne till ansvar, ehuru möjligen ej ens detta hjelper. Vi betara nästan, att kejsarens diktatorsprivilegium att sjelf vara ansvarig inför folket, hvilket han icke vill lemna ifrån sig, skall högligen försvåra, om icke omöjliggöra skapandet at en verkligt konstitutionel styrelsesorm, hvarförutan man helt visst ej skall låta sig nöja. Krigsministern marskalk Niels tillstånd ingifver fortfarande farhågor. Operatioven, hvilken utfördes af Nålaton, aflopp ej lyckIgt. Det instrument, hvaraf han begagnede sig, sönderbröts, och en del deraf kunde ej återfinnas. Häromdagen skulle en sammankomst ega rum mellan arbetare, ehuru den upplöstes al polisen. 6 arbetare hade inkallat den, och programmet löd: Församlingens syftemål är att förverkliga arbetsklassens frigörelse från daglönens tryckning och foretaga valet af den sociala revolutionens representant. Vi bedja eder deltaga i dessa rådslag, hvilka skola omfatta följande frågor: Hvad är en revolution? Hvad betyder en social revolution? IIuru bör en revolution utföras? Af hvem skall den utföras? Hvilka medel böra användas, for att komma till revolutionen? På hvad sätt betria sig arbetarne bäst trån kapitalets makt? Hvad ersättning skall efterträda daglönen? Barnsligt, men betecknande. Hr v. Lesseps har från portugisiska regeringen erhållit storkorset af Christi-Orden. Spanske regenten har förut förärat honom stora bandet af Carl III:s-orden, så att v. Les11. mm