Fran Utlandet. Det kan icke förnekas, att klostertilldra gelsen i HKrakau varit den första början tili en lavin, hvilken, tillväxande i storlek och styrka, rullar genom vår verldedel, för att vacka den allmänna opinionen och drifva den till att resa sig mot detta förnedrande prest välde och denna andliga förvridning, som re presenteras al en verldslig påfve och hemlighetsfulla klosterinrättningar. Det är med lilligt intresse, vi skola följa lavinen. Kommunalrådet i Wien har sålunda re dan haft under förhandling en petition till regeringen om, att klostren skola ställas under verldslig kontroll. En lislig debatt uppstod. Pater Glatschar talade emot petitionen. Umlauft ropado: Ned med klostren! Midt under diskussionen förklarade borgmästaren forsamlingen icke kompetent att fatta beslut och upplöste sammankomsten. Flera protesterade häremot. Naturligtvis skall det icke komma att stanna härvid, utan skall saken drifvas fram oaktadt detta antagligen dikterade motstånd, isynnerhet som helt visst medlemmar af regeringen underblåsa folkrörelsen. I Krakau cirkulerar en ny petition til kommunalrådet, hvari begäres, att jesuiter och karmeliternunnor må fördritvas. Petitionen, som är värdigt och af fakta motiverad, erhåller underskritter i tusental. På grund af hvad som sålunda eger rum i Osterrike, der man på fullt allvar tänker upphäfva klostren, väcker det i Berlin stor uppmärksamhet, att regeringen derstädes tilllåut ett nytt klosters öppnande i Moabit vid Berlin, således nära intill den protestantiska metropolen. Ej nog dermed, tidningarne meddela ätven den för preussarne öfverraskande underrättelsen, att klostret har att glädja sig åt drottning Augustas särskilda skydd och borägenhet. Det nya klostret är afsedt att emottaga ett antal deminikanermunkar. I Berlin, det protestantiska Berlin, finnas numera sex andliga ordnar och kongregationer representerade, neml.: ursulernunnorna, S:ta Elisabeths gråa systrar, S:t Carolus Borromacus systrar, den gode herdens fruar, samt dominicaner och franciscaner. I hela Preussen finnes det omkring 600 closter med 7,000 ordenamedlemmar, hvarbland 13 jesuiterkloster, och återupprättandet af de flesta klostren har skett under senaste irtiondet. Det synes häraf, att det ingalunda varit stt tomt tal, då korrespondenton från Rom verättat, huru preussiska regeringen söker att talla sig väl med den amfibiska makten i vom. Under det att den katolska religionens ifarter, prestvälde och munkväsende, rymmer nför den nyvunna frihetens friska flägt i Österike, går deremot den protestantiska soldattaten alltmer och mer djupt i den romer-kcatolska kyrkans famn. Hvilken stor framidasman den Bismarck, som vet att så väl ereda Tysklands framtidsfrihet!