kant kala sina kolleger i ministeriet för mens Ciespiclen), nn med ens afgår på obestund tid, för att olverlemna statens styrande at andra, och detta till på köpet vid en tid, da fnansernas ställning är så utomordentligt beydsam, Och om det medgitves, att Bismarck förut ledde ministren till den grad, att hans inllytande var det förherrskande, så blir det en gala, huru ministoren skall kunna fortfarande tänka och handla i hans anda, efter att hatva förlorat sin ledare. Kan detta tillgå på naturlligt säd? Har Bismarck under de sista Wwen ull den zrad vetat inprägla och inbläsa sin anda i her Enlenberg. Mullen, Itzenplitzs och Selehowa mottagliga själar, att han nu sjeli blifvit öfverllölig och att hans kolleger nn kanna arbeta på eget ansvar och af egen drift: Om der förhåller sig så, hvarför afgår icke bismarek då helt och hållet och låter sina kolleger bli ensamma på platsen? TIill sist yttrar Nat.-Yelt.-, att den närvarande ställningen är för allvarlig, att man icke mäste i Preussen önska sig män i spetsen för staten, hvilka första att tänka sjeltva och att lefva med sin duär, en egenskap som bladet icke tilltror Bismarcks kolleger. Hvad som synes mest betecknande vid denna artikel, är der tonvigt och rättframhet, hvarmed den liberala organen uppmanar hr Bismarck att helt och hållet algå Det är tydligt, anmärker härtill en dansk tidning med rätta, alt man i Preussen önskar ott systemskifte i Uberal riktning och att mani Bismarck ser det förnämsta hindret derför. Så länge Bismarck endast har permission tillsvidare och likasom betäcker med sin skugsa sina Cipielen, hvilka alltid kunna i yt tersta nödfall påkalla sin mäktige herres och mälstares hjolp, är ett ministerskifte i Preussen svärt ull genomdrifva. Då deremot Bisnarek ej längre med sitt namn och sitt in fiylande värnar om mimstören, antager det nationalliberala partiet det vara en lätt sak ate sälla sina män i stället för den närvarande eren, hvilken det brukar anse för reakm tionär. Att Frankrikes exempel 1 detta fall verkat uppmuntrande på det liberala partiet i Preussen, är otvifvelaktigt, säger bladet vidare. Dess språk har blilvit vida djerfvare och friare, sedan franske kejsaren, som aftyskarne sjelfva betraktas som Bismarcks förer gilvit sig mine af att asstå mwregeringssormens väsentliguste soretradesråruighetoer. Kan Napoleon giva efter, så kan Bismarck göra detsamma!, a de demokratiska tigningarne. Ännu tydligare uttalar wienertidn. Nene freie Presse tanken på det inflytande, som den fria utverklingen i Frankrike skall inom kort utöfva på förhållandena i Tyskland. Det slag?, säger bladet, som drabbat cesarismen 1 Paris. skall ätven skaka densamma i Preussen. ilvarje sotsbredd jord, som den personliga regoringsformen i Frankrike måste afstå till det konstitutionela systemet, är en ny borgen för fr dens upprätthållande, och vi hysa den öfvertygelsen, utt den nyaste utvecklingen i Frankke skall bereda ministerpresidenten i Varzin mangen bekymmersam stund!. Hvad de andra dödsfallen angår, är det tyvärr en lång lista med många och betydande namn. Pöden skördar med fulla händer. I Florens har den ännu icke gamla skaldinnan Lanra Beatrice Oliva-Mancini, den ädla n ÖH deputeraden Pasg. Stanisl. Mancini, bild, atstätt (elle tran den personl I Stuttgart har protessor Victor Aime Huber afgåte med döden. Han var född 1800, som rörande hans verksamhet må meds, all han utgifvit en samling Skizton aus Spanien af varaktigt värde och att han : d-Kriften ?Janns? gjort de första förslasea tll bittrande af de arbetande klassernas alning, på samma gång han der ätven bekiunpade den radikala och liberala oppositionen. I Spanien har Joaquin Aguirre samlats t sina tuder. Han var en af det progessisliska partiets mest sramstaende min och ännu mera behant som rättslärd. En tid professor vid universitetet i Madrid, blef han till sist president vid högsta domstolen. Isan dog såsom deputerad för provinsen Soria, och fir härom dagen hans likbeg se med stor högoch des ge töllighet i Madrid. I England har dikanen at Durham, dr Waddington. för alltid slutit a ögon, 76 år gammal. Ilan var bekant som förf, till flera historiska verk, bland hvilka må nämnas: listarv of Church trom the earliest Ages to the Reformation, 3 band, 1841. Åtven Amerika har förlorat en al sina framstående min, neml. den ansedde ingeniören Röbling, som d. 22 d:s atsomnade. Dessutom förvärras älven den tyske historieskrifvaren Gervinus helsotillstånd, och trän Paris skrifver man, att S:t Beuve är återigen mycket sjuk. Men lemnom de döda och döende för det menskliga lifvet och verksamheten! En af dennas stora bedrifter har nu nyligen uttörts neml. den fransk-atlantiska kabeln, som nu är ,