Article Image
4 1 I n hvilket det komiska elementet ej sällan är let öfvervägande. Vid Boulevard Poisonniere ippstod sålunda en formlig panik, då tvenne pariser-gamins, som drogo en liten vagn med jernskråp i, började ropa: Rådden eder! ÅArileriet kommer! I ett nu voro de flesta buikerna på boulevarden stängda. Resande, som den aftonen foro från Paris med Nordeller Ostbanan, voro fullt och fast öfvertygade om, att kartescherna snart skulle börja att spela i gatorna. Det upplyses, att man under de dagarne sålt en otrolig mängd käppar och qvastskatt; i förstaden Belleville hade priset på qvastskalt stigit till dubbla beloppet. Den röda fana, som tumultuanterna buro framför sig i Belleville, der oväsendet var störst, utgjordes af en röd krinolin, som stulits i en butik och längis på ett qvastskast. Gauloisberättar, att polisen bland andra misstänkta personer, som blefvo tagna, älven gripit hertigen af Massa. En polisbetjent hade ullsport honom om hans namn, och då hertigen svarade Duc de Massa, skall han ha förstått det som Duc de massacre, hva på han ögonblickligen förde bort honom såsom en mycket farlig person. Bladet Paris omtalar, att den bekante tecknaren Gustave Dorå, som i sin atelierdrägt gått ut på gatan, tått sig ett 5. trancs-stycke, som en obekant stoppade i hans ficka. Nästan alla de gatpojkar. som tagits i förhör, ha erkänt, att de af -välklädda herrar fått 40 eller 50 sous. I landortsstäderna har oväsendet haft en ännu allvarsammare karakter, isynnerhet i Bordeaux. Här hade poliskommissarien Lodereau vågat sig midt in i den upphetsade massan, för att tala förstånd till densamma, men lyfis i vädret och miss handlats med slag och stenkastning. Till slut började pöbeln ropa: Åed med honom i vatt: net! och det var endast genom några modiga borgares sinnesnärvaro, som kommissarien, blödande och med sönderrifna kläder, slapp ur den upphetsade hopens klor. Någon så elakartad karakter hade oroligheterna icke i Paris, eftersom en kavalleri-choe vanligen var tillräcklig, för att jaga hela hopen på flykten. I Rue du Faubourg Montmartre och Rougemont, der en sådan choc utfördes, skall man senare på gatan ha funnit ej allenast flera bundrade söndertrampade hattar och mössor, utan äfven en ansenlig mängd chignoner. Den förlust, som de många främlingarnes afresa från Paris vållat staden, i förening med det som under oroligheterna förstördes, uppskattas af tid ningarne till en summa af 700 mill. fres. Ett rätt betecknande bevis för den helt och hållet förändrade stämningen i Paris, är det, att de talrika tyska tidningskorrespondenter, som vistas i den franska hufvudstaden, ej kunnat undandraga sig den allmänna meningens påtryckning. Under det att förut äfven de obetydligaste gatudemonstrationer skildrades i deras bref med de mörkaste färger, såsom en lofvande början till en ny junirevolution, hafva korrespondenterna nu med ens gripits af dygdig harm och skälla ut orostiftarne såsom kältringar, betalta skurkar o. 8. v. Till International? skrifves från Paris: -Det är säkert, att der varit ledare. Åtskilliga af dem befinna sig i fängelse, men det är blott agenterna, de som fått sig uppdraget att värfva orostiftare och betala dem. Ilusvudmännen, som lemnat penningarne, äro nog i säkerhet. De befinna sig ej i Frankrike; måhända skulle man kunna finna dem i Lon don eller i Berlin. De arresterade ha förts till Bietre. Man klagar mycket öfver den behandling, de der måste undergå. Förmodligen är väl detta, töranledt af tängelsets öfverfyllande, redan afhjelpt, i det 500 personer frikänts af ransakningsdomstolarne och lössläppts. Prins Napoleon med gemål har tagit sitt j sommarresidens i Meudon. Arbetsinställningar ega rum i Paris. I Det lilla skeppet Paris-Port-de-mer, som j anländt kanaloch islodvägen till Paris, och E under flera månader legat för ankar i i i hamnen S:t Nicolas, har nu afgått till Kina med en fullständig samling af s. k. pariserartiklar. Från Rom skrifves, med anspråk på tillförlitlighet, att franska ockupationskåren skall gradvis minskas och innan detta års utgång dragas helt och hållet tillbaka. Den första minskningen skall ega rum d. 15 Sept. Nästan alla de ekumeniska biskoparne skola bevista det ekumeniska mötet. hlera at de franska biskoparne ha redan hyrt sig rum; 24 biskopar komma från Amerika, och

21 juni 1869, sida 2

Thumbnail