1——— — ————— Religionssekterna i Ryssland. I en utländsk tidning förekom nyligen en framställning angående dessa sekter, ur hvilken vi oj kunna neka oss nöjet att meddela läsaren nedanstäende utdrag. Det utgör ytterligare ett bevis på huru lätt de obildade klasserna låta förleda sig till de vansinnigasto ytterligheter då deras fantasi blir uppspelt. Erkebiskop Dimitri af Rostof skref för halftannat århundrade en bok om dessa sekter. De utgjorde då till antalet omkr. 200. Sedan dess ha många af dem dött ut, men andra ha i stället uppstått, så att det skulle bli ett stort arbete som skulle omfatta dem alla. Vi inskränka oss således till att blott kasta en hastig blick på de mest i ögonen fallande formerna af det ryska sektväsendet. De vildaste bland de ryska sekteristerna äro Morelschiki eller Offrarne. Deras ledande tanke är att pina köttet för att rädda själen, och för att göra detia tillgripa de olika sätt att stympa och döda. Sekter som predika dygden i sjelfmordet göra naturligivig allt hvad de kunna för att hålla sin tillvaro hemlig, men då och då kommer någon förfärlig historia från det iore af någon dyster skog eller hemsk odamark, som berättar 088 huru detta eländiga folk dött. Ibland gräfva de en djup grop i marken och fylla den till hälften med ved och halm. På detta sätier man eld, och då det hela flammar upp springa de eländiga varelserna i gropen samt förtäras af elden under det de vildt sjunga bymner medan de brinna upp. Vid andra tillsällen samlas de i ett trähus, kring bvilket de lagt stora halmhögar, och i detta hus låta de sig bränna inne, medan deras grannar helt lugnt se på. Ty akten är helig, och offren undergå dopst genom eld-. För några år sedan samlades en hop af Losfrare på ett ställe å vestra stranden af Volga och kommo öfverens om att döda hvarandra, Men sedan tretiosex af dem hade fallit, vaknade kärleken till lifvet hos en ung qvinna som flydde till en närgränsande by. Folk kom derifrån till mordscenen och funno tvenne af mördarne vid lif och fyrtiosja döda. ; De två ännu lefvande läktes och fingo knut, men för hvarje slag triumferade de öfver det martyrskap de undergingo. Narmast i egendomlighet efter dessa komma Kulisti eller gisslarne — medeltidens flagellanter — hv.lkag begrepp om gudstjenst är en vild dans, åtföljd af hård gissling. I midten af det rum der de mötas, står ett kärl som innebåller vatten och till detta ga de emellanåt för att väta husvudena och dricka vatten ur händerna. De börja derpå åter med sitt stampande och piskande, tills de ytterligt utmattade nedfalla eller få konvulsioner, under hvilka de yttra en hop vansinnigheter, hvilka kallas för profetior. Hvarje påsknatt samlas de till en stor högtidlighet: dyrkandet af Guds moder. En jungfru, femton år gammal, som de genom frestande löften förmått att spela denna roll, bindes och placeras i ett kar med varmt vatten. Några gamla qvinnor komma och göra en djup inskärning i venstra bröstet och afskära det sedermera helt och hållet, men hämma blodflödet på märkvärdigt kort tid. Andra gräsligheter följa, alltför förfärliga att omtalas. Under dessa operationer sätt s en mystisk teckning, föreställande den Heliga ande, i offrets hand, på det att hennes tankar måtte upptagas af att betrakta densamma. Derester eger en vild dans rum kring huset, i hvilken hola församlingen deltager, så länge den eger någon styrka qvar. De flickor, som blifvit på detta sätt stympade, betraktas alltid derefter såsom heliga. Vid nitton eller tjugo års ålder sägas de se ut som vore de femtio eller sextio, och de dö i allmänhet innan de nåä sitt tretionde år. En annan mycket egendomlig sekt, hvilken exii forna dagar, var Beslovesniki eller de stumma, men dessa 8ynas ha dött ut. Man vet knappast å i m dem, ty så snart någon ingick i sekte blef han stum och från det ögonblicket gick aldrig ett artikuleradt ljud ofver bans lappar. Olika försök ha blifvit gjorda på olika tider att genom tortyr förmå dem att tala, men alltid torgafvesEa ge neralguvernör i Siberien, vid namn Pertol, i Catharina II:s tid lät dem torteras på det mest förfärliga satt. Deras fotsulor kittlades och smält lack droppades på deras kroppar, men de yttrade icke ett ord. Icke fullt så vilda som dessa sekter, men i alla fall tillräckligt vilsefarande äro Molokani och Dakhoborsti. Molokani kallas så med anledning af de dvantiteter mjölk de förtära. Sjelfva kalla de sig åtrogna kristnak. Sekten har existerat omkring eu århundrade, under hvilken tid dess medlemmar fört sterade ) Missledda af en uppgift i en stockholmstidatt en ifrån StockUne aAMnäÄmnda vi häramdaven