Herr Lecoq ). (Roman af Emile Gaboriau. (Ösvers. fr. Franskan.) — Och det är mig, afbröt baronen, mig er vän, som ni hoppas inbilla att ni, en man af öfverlägset förstånd, låter narra er af de förevänningar af hvilka herr marquis de Sairmeuse betjenar sig, för att besöka ert hus. Se mig i ögonen... ja, så der! Och våga nu påstå att ni uppriktigt tror, att denne unge mans besök ske för er skull! ... f Lacheneurs blick vacklade ej. — För hvems skull ske de då? sade han. Denna ihärdighet gäckade ellt baronens förutseende, Det återstod honom blott att försöka det sista afgörande slaget. — Akta er, Lacheneur! yttrade han allvarligt. Tänk på den ställning hvari ni försätter er dotter, mellan Chanlouineau som vill ha henne till hustru och herr de Sairmeuse som vill ha henne till... Ä — Som vill ha henne till älskarinna, är det ej så? Åh! sig ut ordet. Men hvad gör det mig! Jag är säker på Marianne och föraktar dårars prat. Herr dEscorval darrade. FA fr N. INA