tradt 1 underhandling med Frim. For att vinna honom, göra republikanerna å sin sida den eftergiften, att de uppgifva sin hittills hysta plan om en federativ republik och erkänna enhetsstaten till principen. Not en möjlig lust till statsstreck vilja de betrygga sig genom upprättandet af ett väl organiseradt allmänt militärsystem. Det utbjudna spanska statslånet synes ganska lifligt omfattas. I Rom fortfara jesuiternas stora förberedelser till det ekumeniska mötet. Man uppsätter listor öfver de goda och de tvifvelaktiga och de dåliga biskoparne, och man vidtager redan åtgärder, för att vinna de andra och aflägsna de sista. Senare Post. Den österrikiska generalstabens förut omnämnda verk ang. det preussisk-österrikiska kriget har väckt den största sensation i Berlin, der man på grund af densamma nu betraktar krigets motiver med helt andra ögon än förut. Man finner, att konung Wilhelm blott velat ett Storpreussen och ej ett stort enigt Tyskland. Naturligt är, att häraf måste följa en vidgad klyfta mellan regeringen och det national-liberala partiet, som omfattar majoriteten inom Norra Tyskland, samt emellan detta senare och Nordtyskland. Berlinertidningarne kunna ej i någon väsentlig mån vederlägga den österrikiska bokens uppgifter och de äro derför synbarligen vid misshumör. -lukunft säger, att denna bok är ett betydelsefullt steg, som, mer än allt hvad som förut skett, visar, huru afgörande brytningen mellan Wien och Berlin är, äfven i de tongifvande kretsarne. Bladet menar, att offentliggörandet måste vara ännu mera obehagligt för Grekland än ett halft dussin af Usedom begångna indiskretioner. National Zeit. betecknar verket som en tendensskrift, beräknad på att ställa Preussen i en förhatlig dager, och grefve Beust beskyllas för avt ha stöpt kulorna. Bladet är isynnerhet missnöjdt med uppgiften om, att Preussen ej var i början emot att göra Frankrike ett territorielt afträdande och ännu mindre drog i betänkande att ge anvisning på Belgien. Det kan svårligen falla någon in att göra generalstaben i Wien ansvarig för denna alltigenom vrängda fra:nställning af de diplomatiska förhandlingarne under sommaren 1866. Stoffet härtill kan endast ha lemnats af utrikesministeriet, och denna framställning är således framför allt ett nytt och lysande vittnesbörd på de vänskapliga känslor, af hvilka gretve Beust är lifvad mot Preussen och hvilka så ofta ge honom anledning till att beklaga sig öfver, att de blifva så litet besvarade. För öfrigt skola dessa meddelanden och deras besvarande, hvilket ej skall uteblifva, helt visst medföra den fördelen, att den sista slöjan skall lyftas från 1866 års händelser. Ja, må detta ske, och Preussens politik framstå i dess rätta dager! Arbetsinställningarne ha nu äfven sträckt sig till Berlin. Timmermännen ha giort början, och andra yrkesmän väntas skola sö JaDen internationala konferensen mellan föreningarne för vård af i fält sårade och insjuknade krigare öppnades d. 22 d:s i Berlin, i närvaro af drottningen och kronprinsessan. Geheimerådet v. Sydow valdes till president. Konferensen antog de preussiska förslagen ang. föreningarnes verksamhet i landtkrig. Österrikes förslag ha tagits tillbaka. Tilläggsbestämmelserna till öfverenskommelsen i Gånåve blefvo äfvenledes antagna. Förhandlingarne mellan Belgien och Frankrike släpa sig endast långsamt framåt. Patrie vill veta, att den belgiske ministern inlemnat nya förslag, och tillägger, att underhandlingarne skola komma att fortsättas — efter valen. Gaulois vill veta, att grefven af Paris tänker, dertill rådd af vissa chefer för orlåöanismen i Frankrike, att ställa sig som kandidat. En komit af 200 köpmän m. fl. i Marseille ha i en skrifvelse till Lesseps underrättat honom om, att de vilja uppställa honom som kandidat för sin stad. Skrifvelsen är affattad i de mest smickrande ordalag, och heter det deri, att Marseille skall skatta sig lyckligt och stolt öfver att välja honom, tör att dermed erbjuda honom första beviset på nationens tacksamhet. Republikaner och demokrater fortsätta sitt ursprungliga tidningskrig. Emile de Girardin har gått in på att låta en hedersdomstol granska hela hans lefnadsbana. Innan kejsarinnan afreser till Suez och Jerusalem, skall hon besöka Orlåans, der Jeanne dArces-festen skall firas i Maj med utomordentlig ståt. Biskop Dupanloup tror Big kunna genomdrifva jungfruns kanonisering. Den officiela valskriften — Progres de la France sous le gouvernement impårialhar nu utkommit. Dess ändamål är att genom autentiska aktstycken framhålla de sramFN pb To HAr A 81