mäktiga siender både inåt och utåt. Kolhandteringens dåliga ställning är en af orsakerna till arbetarerörelsen. Men hur skall det gå, om Frankrike, hvarmed dess officiösa blad ätven hotat, på grund af den olösta tvisten beslutar att hålla de belgiskn kolen ute från sina landamären. De franska tidningarne tyckas temligen bestämdt tro, att det är Bismarck, som står bakom Belgien och genom sitt stöd gör det motsträfvigt. I trots af den franske utrikes ministerns fredsvänliga förklaringar i hänsyn till Tyskland eller rättare Preussen, torde ett bittert agg nu åter komma att uppstå mellan de begge rivalerna på båda sidor om Rhen. Att detta ej skall minskas af den officiösa preussiska pressens sätt att, med högfärdigt kringgående af den på Frankrikes tillskyndelse uppkomna Pragerfreden i hänsyn till Slesvig, fira årsdagen af slaget vid Dyppel d. 18 April 1864. Så säger -Nordd. allg. Zeit., väsentligen med spetsen riktad mot de ogentila national-liberala, som djerfts rösta mot Bismarck inom den nordtyska förbundsriksdagen: Nu, då alla de omständigheter äro närmare bekanta, som ledde till det för Preussen och Österrike så ärofulla(?) och at hela Tyskland med så stort jubel helsade fredsslutet (i Wien), vill väl hvar och en visa grefve Bismarck den rättvisan att erkänna, att det i det väsentliga är hans verk, att Elbehertigdömena helt och hållet lösryckts från Danmark och återgifvits till Tyskland. Han, statsmannen-soldaten, vakade outtröttligt öfver, att pennan icke skulle på nytt förspilla, hvad svärdet tillkämpat sig, och sörjde för, att de till Danmark ställda fordringarne höjdes i öfverensstämmelse med de militära resultaterna och att segrens frukter icke kommo att stå tillbaka för de väckta förhoppningarne, utan lätt kunde dämpa smärtan öfver de gjorda uppofsringarne. Rikta vi nu, på minnesdagen efter den med ära krönta Dyppelsstormningen, vår blick mot norden, mot de af blod dränkta höjder, hvilka i dag för fem år sedan skakades af de preussiska stormningskolonnernas hurrarop, så se vi på denna af naturen så förträffliga försvarsterräng åter en mängd starka skansar — men med den skilnaden, att de nu anlagda fästningsverken icke äro vända mot Tyskland, utan tvärtom skola tjena den tyska nationaliteten till ett starkt värn mot yttre fiender. Ötver grafvarne för de vid denna minnesvärda vapenbedrift i trogen pligtuppfyllelse fallna hjeltar, svajar nu den nordtyska flaggan — ett talande bevis för att hvad Preussen då i häftig kamp tillkämpade sig med de sinas blod skulle vara vunnet för hela Tyskland. Såsom läsaren finner, låtsar den officiösa pressen ej om, att pragerfreden finnes, och ger dermed en spark åt hela Frankrikes värdighet. Hela Elbehertigdömena äro förvärfvade och Bismarck lagar nog så, att de bli behållna — i trots af Frankrikes garanti! Så långt har det då gått. Från England skrifves, att Jefferson Davis i en vecka varit lord Derbys gäst och derunder besett Londons märkvärdigheter. Den engelska aristokratien visar i allmänhet ej någon lust att fira honom. Regeringen har i parlamentet föreslagit upphäfvandet af de sista inskränkningarne, som hvilade på pressfribeten. Offentliga läsrum skola hädanefter ej mera behöfva särskild tillåtelse; boktryckaren skall ej mera behöfva ställa borgen för sin tidning. Den enda bestående inskränkningen är, att boktryckaren sätter sitt namn och sin boningsort på hvarje tidning eller bok — tout comme chez nous. Med posten i England sändes från d. 31 Mars 1869 till d. 31 Mars 1870 embetsbref till en vigt af 17,959,000 uns, tör hvilka egentligen skulle betalts i porto mer in 200,000 pund. Komunalrådet i Londons City har förkastat ett väckt förslag om resandet af ett minnesmärke i marmor åt aflidno prins Albert, hvartill kostnaderna ej skulle öfverstiga 3,000 guinter. Under titeln Parlaments-Barometerne har en ny månadsskrift börjat utkomma, hvars syftemål är att på det sorgfälligaste uppteckna alla i Underhuset förekommande namnröstningar och att i en namnlista öfver de deputerade hänvisa till dessa anteckningar, så att man lätt kan se, vid hvilka omröstningar en parlamentsledamot röstat med ja, med nej, eller alls icke. —— — Telegrammer. BERLIN d. 21 April Wien Presset berättar för i dag ur som det synes god källa från Paris angående den sransk-belgiska frågan, att sedan det första fördragsutkastet blifvit underkändt diskuteras nu grundvalen för ett nytt. Han betviflar ingalunda att frågan skall blilva öst. KÖPENHAMN 110 d. 21 April. (Börstelegram). 2——— rm H 4 — — — —AH2:a me AE OCC SAL? NA — —4a Å. — — —