råning. Det har derfore städse föresväfvat beredingen som ott önskningsmäl att frågan kunde lösas lerigenom att staden kunde förvärfva sig eganderätt ill såväl Landala som Gibraltar. Då detta likväl skulle medtaga en kapitalutbetalning från stadens side af c:a 100,000 rår, har beredningen, som icke tillåter sig ingå i bedomandet af kommunens förmåga att under närvarande tid åtaga sig en så betydlig utgift och som dessutom ansett sitt uppdrag icke omfatta en sådan lösning af frågan, ej tilltrott sig att för stadsfallm:e framlägga ett förslag i denna syftning. Angående Landalabergens införlifvande med stadens polisdistrikt obervende af fiägan om sjelfva egendomens inkopande till staden afstyrker beredningen detsamma af samma skäl som legat till grund för dess afstyrkande af Landalabergens förening med staden och hufvudsakligast på den grund att, som i det söregående anförts, de i Landalabergen bosatta personer icke äro i staden mantals-och skattskrifna eller till staden erlägga sina utskylder, hvadan så framt staden icke tillegnar sig eganderärten till Landala egendom, den sagda egendom underlydande, i Landa labergen bildade koloni, oaktadt dess närbelägenhet till staden, för densamma måste anses fullkomligt främmande. Beredningen, som funnit tillståndet inom Landalabergen, beträffande såväl sundhetsväsende som allmän ordning alltför betänkligt och vådligt ej mindre för innevånarne sjelfva, än för staden, att ej påkalla skyndsamma och genomgripande åtgärder och anordningar för åstadkommande af nödig förbättring derutinnan, tillstyrker slutligen: att stadsfullmäktige i det yttrande som kommer att till Kgs Bshde i länet afgisvas, måtte hemställa, att Kgs Bsbdo, med hemtadt stöd af 30 8 i K. M:ts Ordningestadga för rikeis städer d. 24 Mars 1868, måtte förordna om inrättande i Landalabergen af sådane anstalter, som för upprätthållande af ordning, sedlighet och sundhet derstädes äro erforderliga.