TTAUMLII UD 2174 SRMID vända vi oss till den schweiziska republiken i Europa, hvilken synes alltmera vilja bilda sig i den offentliga förvaltningen efter mönstret af de fordna grekiska republikerna. Det är en stark ultra-demokratisk rörelse, som pågår i denna trakt och hvilken sträfvar efter författningsändringar af den mest omfattande beskaffenhet. I Zärich, der rörelsen härför började först, är den särskilda församling, som för denna angelägenhet valdes, för länge sedan färdig med första behandlingen och skall om några dagar börja med den andra, hvarefter förslaget skall framläggas för folket i massa, till omröstning. — I Thurgau har förslaget redan genomgått tvenne behandlingar och skall snart föreligga sjeltva folket till stadfästelse. — I Luzern har stora rådet föreslagit, att folket skall omrösta ej blott öfver lagar, utan äsven öfver hvarje ny bevillning, som går ut på ett årligt utredande af 25,000 sres eller af en samma om 200,000 fres en gång för alla. Förslaget har äfven åter upptagit dot i 1848 års förbundsförfattning befiniliga förbudet mot alla till jesuiterorden hörande personer. — I Aargau och Bern har man äfven föreslagit införandet af en folkom röstning för stadfästelse af alla lagar, och detta skall således snart bli en grundsats för det politiska lifvet inom alla Schweiz kantoner. — I Appenzell ha folkmöten börjat förhandla frågan om ändringar i författningen. I St. Gallen ha framstegsmännen uppställt för sig en ännu större uppgift, än ombildningen at sjelfva kantonens törfattning; de önska neml. en revision af sjelfva forbundsförfattningen. Enligt deras program skall den både betrygga landets oberoende utåt, genom att stärka dess-värnepligt, och dess borgerliga sjelfständighet inåt mot kyrkliga öfvergrepp (genom särskiljande af kyrka och stat, genom skolans frigörande från kyrklig tillsyn och genom införande af tvunget borgerligt äktenskap); och slutligen skall den häfda folkets verkliga suveränitet i lagstiftningssaker samt befrämja de materiela intressena genom att undanrödja de hinder, kantonsgränserna resa mot öfverflyttningen från en del af Förbundet till en annan och för alla statsborgares lika rättigheter. Den sista tanken har ännu starkare betonats på ett möte af demokrater från tio tyska kantoner. De uttalade sig för full nedsättningsrätt genom hela landet; likhet på civiloch straffrättens område, i obligations-, handelsoch vexellagstiftning; härens centralisation; frihet för hvarje religiös sekt att utbreda sin lära och dyrka Gud på sitt sätt, samt äktenskapets förklarande för en borger lig inrättning genom en förbundslag, och slutligen gemensam folkomröstning öfver hela landet öfver förbundslagar. Mot detta sistskola väl dock de romanska (frauska) kanto nerna, hvilka nog icke vilja gå in på att förtyskas, resa motstånd. I Neufchatel har under den pågående rörelsen äfven bildats en ny kyrka, hvars pro gram är: En kyrka, men utan prester, en religion, men utan katekes, kultur, men utan mysterier, sedolära, men utan teologi, Gud, men utan system. — I Geneve har man inskränkt heligdagarne, förutom söndagarne. till åtta om året, neml. en juldag, nyårsdagen, Christi Himmelsfärdsdag, Allhelgonadag, den schweiziska böndagen och tvenne politiska festdagar. Denna rörelse törtjenar att med uppmärksamhet följas, såsom läsaren finner, isynnerhet som den väl icke kommer att länge förbli enstaka. I Frankrike har Emile Olliviers länge bebådade skrift nu omsider utkommit, kallad: -Den 19:de Januari, eller berättelse till valmännen i den 3:dje Seinekretsen. Arbetet utgör 454 sidor och har ett tillägg, hvilket skall i hög grad reta nyfikenheten. Gauloissäger om boken: Äfven om förf. endast haft för afsigt att lemna en apologi, antager duck bans verk större proportioner och blir i verkligheten eu hel uppenbarelse. Vi återkomma till denna företeelse, som är ett evenement. Michelet har till förläggaren Lacroix under 20 år sålt eganderätten till sin Ilistoire de France och sin IIistoire de la Revolution — i 22 volymer — mot en summa at 170,000 fres. Charles Boutin har börjat utgifva on veckoskrift: Murailles revolutionnaires, hvilken skall meddela en samling dekreter, bulletiner, anslag af alla slag, som afse 1848 års republik och prins Ludvig Bonapartes tillträde till presidentskapet. Englands flotta har erhållit en ny tillökning i en dubbelskruf-pansarfregatt Auda cious-, hvilken nu lupit af stapeln. På samma varf der detta fartyg byggts, har man äfven hållit på med ett annat fartyg, alldeles likt det förra, och med byggandet af ett nytt tornskepp. I Woolwich har en skrufkorvett med pansar lupit af stapeln. Om 14 dagar skal! äfven en annan dylik bli klar att löpa at stapeln.