Article Image
arbetena sör är 1870 vid Oxdjupet eller Fredriksborguisundet till 117,400 rdr, såsom K. M:t begärt. Deremot beviljades icke mer än 80,000 rår för tillverkning af kopparpatroner, ehuru åtskilliga talare ville hafva summan öked till 120,000 rår, såsom K. M:t begärt. Hafvudskalet, bvarför ej mera beviljades. torde bafva varit den af åtskilliga statsutskottets led-moter meddelade upplysningen, att alla Andra kammarens ledamöter inom utskottet röstat för blott 60,000 rdr, hvsrför man kunde vara försäkrad, att afven ADdra kammaren skulle i sin belhet bestämma sig för samma summa, och det vore således lättare antagligt att vid en gemensam omröstning vinna ett anslag om 80,000 rdr än ett om 120,000 rdr. — Den af Andra kammarens samtliga ledamöter inom utskottet tillotyrkta nedsättniogen med 442,000 rår i anslaget för 1870 till indelta arwåns vapenöfvingar väckte ingen uppmärksamhet inom Första kammaren, som utao diskussion antog bela det begärda auslaget. Vid fjerde bofvudtitelns behavdling i Andra kammaren uppstod en långvarig diskussion rörande a:de punkten i statsutskottets betänkande, deri tillstyrkes att anslag al 100,000 rår, som i flera åt utgått till löneförbättringar vid iodelta armeen, men hvilket br Jöns Pährssun i motion föreslagit 8 kulle iodragas. Med bonom förevade sig ou brr Per Nilseon i Espoö, O. B. Olssou, Roseuberg, Bjerkander m. fl. För utskottets afslag al motionen talade, utom krigsministern, hrr Ad. v. Proschwitz, Iledlun , John Ericeson, (hvilken skarpt anföll regeringen, som ej fullgjort sina i sammanhang med detta anslag åtagna förbindelser att framlägga en lönereglering för armten, men dock ej ville att de som åtvjutit löneförbättringar skulle få lida oskyldigt, hvarför han biföll). Mannerskantz, Meijerberg och Sven Nilsson. Betänkandet bifölls med 83 röster mot 68. Ättonde punkten (om öfverlemnardet till riksgåäldskoutoret al ar me-förvaltningens fonder och kassor) föranledde älven någon diskussion och avtogs efter vuteriog, oaktadt krigsministern och hr Kinmansson sökte framkalla ett annat beslut. Förcdragninvgen afbröts vid 10:de punkten. I Andra kamwaren anmalte i Fredags hr Lithner en interpellation till ecklesiastikministern, bvarföre rikots ständors skrifvelse af d. 16 Maj 1863 rårande den medicinska unde:visuingen vid Karolinska institutet annu icke blilvlt inför K. Mit föredragen; och hr Sven Nilsson att han hade on anmarknivg att göra mot krigsministeruFörsta Kammaren hor i Lördage till prösning förehalt Logutskottets utlåtande N:o 4 i anledning af väckta motioner om Äändringar i gällande konkurslag. I detta uttåtanda har utskottet afetyrkt, bland annat, förslog, å yftande dels inskränkning i det s. k. tvängsackordet. dels ock låreskrilt, att den som yrkar edgåvg skall derom bevisligen vuderrätta fordringsegaren osler dennes ombud. Men Kammnrev, som ej godkände de af ntekittet framlegda sekålon, återremitterade dessa frågor. Åtskilliga andra i detta utlåtande förekommande afstyrkunde bemställanden godkändes al Kummeren, som, i likhet med hvad detta utskott föreslagit. afslog motu om förmånsrätt för kommunalutskylder m. in. Första Kammaren beslöt i Lördags, efter någon diskussion, att biträda Andra Kommarens beslut om hemställan kos K. Mit, att den tillåtna jagttiden ester elg må inskränkas till en månad, eller från och med den I September till den 1 Oktober. Samma Kammare bäuvisede till dess tillfälliga utekott N:o 2 från Andra Kammaren enkommen onbjudning att förena sig i en und. anhållan om ett lotssartygs sorlaggande under Skagen. Andra Kammaren fortsatte i Lördags bebandlingen af fjerde bufvudtiteln. Anslagen till fortifixationens praktiska osfuinger och sonsagering af ponto. nier-bataljonens befälshästar motte Intet motstånd. I afseende på 12:e punkten, att öfriga under sjer le hufvudtiteln uppförda ordiovarie auslag må bestämmas till ensbanda belopp som i nu gällande riksatat, uppstod en långvarig öfverläggnivg, eom albröts kl. 4. då 24 talare voro anmälda. AIA Kammarens ledamöter inom statsutskottet hada reserverat sig emot denna punkt och, under åberopande al br Jöns Pährssons motion, y kat en nedsättning al 442,000 rdr i anslaget till iodelta ormens vapenösdiugar. Grefvo A. Posse, hrr Hedengren, Jan Ande:sson m fl, till ett au:al Bf 14 talare, ytwede sig för reservationen, af det hufvud-akhga skäl, att besparingar voro nödvändiga och att sådana egen Igen endast kunde göras å anslaget till armön. Regeringen bade beräknat hela bankovinsten sortatsverket, men R ksdagen komme sannolikt icke ati gilla det, H. exc herr juststlestatsministeru frih. De Geer, chelen för finansdepartementet frib. af Ugglas, och cbesen för Landtförsvars-departemeutet hr Abelin yttrade sig emot nedsättningenv af detta ordinarie anslag, dels derföre att den i konstituttenelt bänscende stred, om ej emot grundlagens uttryckliga ord, likvåäl mot den konstitutionella andan och den prsxis i afseende på ordinarie och extraordinarie statsregleringen. som gjort sig gällande under utvecklingen al vårt statsskick; dels derföre att de behöfliga medlen lörefunnos och ett, hvad baukovinsten angår, bankofullmäktige sjelfva avsett bankovinsten kuvnps till statsverkets bebof ofverlemnas utan olägenhet för hankoverket; och dels derföre, att ösvingarna vore oundgåängliga för kiigsbilduingens upprätthållande helst pu, då armen försetts med gevär af ny konstruktion och nya taktiska rörelser måste inöfvas. Föröfrigt yitrade sig för anslaget 5 talare, hvilka betraktade frågan iörnämligast ur statsrättslig synpunkt och ansågo reservanternas förslag föga egnadt att utveckla det parlamentariska styrelsesättet. I morgon företages, vid början af kamrarnes sammanträden, omröstning, enligt den af statsutskottet uppställda och af kamrarna gillade voteringspropositionen, om anslaget af 750,000 rdr till Handels

8 mars 1869, sida 2

Thumbnail