att taga till ordet i denna sak, men man har berättat oss att mannen i fråga endast var tillförordnad på någon tid; såsom saken nu står, förundrar det oss icke att aktieegare vilja åtminstone veta huru stadens i styrelsen varande representant yttrat sig. Från Uddevalla skrifves i Fredags, att under natten litet snö, hvilken dock, tillfölje af den blida temperaturen, snart gått i vatten, fallit. IIasselbusken står i full blomma och blåsippor och perlhyacinter frodas på kalljord. Vid ofvannämnde dag förrättadt val till en stadsfullmäktiz, i ledigheten efter löjtn. A. Nycander, som afsagt sig förtroendet, tillföllo de flesta rösterna jernhandl. C. G. Lundqvist. Småländska folkmötet i Skärstad. Enligt löfte lemna vi här en kortfattad redogörelse för det folkmöte som, enligt hvad i Fredagens tidning omnämndes, i Måndags i förra veckan var samladt i Skärstad, inom Wista härad i Småland: Svaren på de af inbjudarne uppställda frågor algaf mötet sålunda: I:sta frågan: Då en allmän klagan fores öfver en allt för stor och dyr embetsmannaklass i vårt land, bör ej förenkling i vissa förvaltningsgrenar vidtagas för att minska tjenstemännens antal? — Mötet ansåg, att den allmänna klagan, som föres i vårt land öfver en för stor och dyr embetsmannaklass är fullt befogad, och önskar att sädaue förenklingar måtte vidtagas i våra embetsverk, att tjeostemännens antal kan minskas. 2:dra och 8:de frågan: Hafva de enskilta bankerna hittills fördelaktigt inverkat på våra forhällanden, eller varit skadliga för jordbruket och industrien? — Har räntans frigifvande i allma het verkat ofördelaktigt och tryckande för folket eller icke ? — Dessa behandlades i sammanhang, och efter en vidlyftig diskussion blef svaret: Att de enskilta bankerna icke verkat välgörande för jordbruket och industrien, men ansågs under nuvarande förhållanden nödvändiga; och att den fria räntan bar verkat tryckande och anses till en del vara orsaken till de allt mer nedgående priserna å fastigheter; att den är förlamande för jordb uk och industri, samt till en del skulden att en stor mängd allmoge, hvars jord ej kan bära den högre räntan, emigrerar, hvadan räntan borde genom lag bestämmas till högst 6 procent. 8:djo frågan: Bör genomgripande förändring af virt försvarsväsende till lättnad för de skattdragande genomföras? — Pluraliteten ansåg att indelningsverket bör bibehål!as, men önskar att sådana förändringar vidtagas, som göra försvarsverket mindre ttyekande för jordbruket än nu är sorhällandet. 4:de frågan: Är nuvarande bränvinslagstiftning för vårt Jand ändamålsenlig? — Att sädane sorändringar i bränvinslagstiftningen måtte ske, att då landstingen inom hvar sina län vid inträffade missväxtår derom gör framställning, bränvinsbränningen inom sådan ort blir inskränkt. 5:te frågan: År den nuvarande friare tullagstiftningen nyttig för våra modernäringar jordbruket och industrien? — Den friare tull-lagstistningen ansågs hafva verkat tryckande, och böra isynnerhet en mängd lyxartiklar och annat utländskt kram beläggas med högre tull. 6:te frågan: Är statens pensionsväsende rätt ordnadt, som tillerkänner embetsmännen vid en viss ålder hela lönen i pension? — Mer sparsamhet bör vid riksdagarne iakttagas vid beviljandet af pensioner från statsverket. 7:de frågan: Borde icks all svensk jord lika beskattas, och huru skall detta kunna ske, utan att nuvarande egarne till den i de flesta fall skattefria jorden förnärmas? — Motet ansåg att enda sättet för lika beskattning vore, att skattehemman löstes till frälse genom grundräntans kapitalisering, som amorteringsvis inginge till staten. 9:de frågan: Åro ändringar i vår fattigvårdsförordning af behofvet påkallade och hvilka åtgärder böra vidtagas för att lindra denna tryckande börda? — Förbigående första punkten i denna fråga ansågs, att arbetshus inom vissa distrikt e:ler härader, dit hvarje tillhörande kommun egde rättighet att sända sådane personer, som genom lättja och vårdslöshet falla fattigvården till last, är ändamålseoligaste sättet att förminska de fattiges antal och att göra fattig vården mindre tryckande. 10:de frågan: Bör ej nuvarande rösträtten i våra kommunala och kyrkliga angelägenheter förändras? och om så är på hvad sätt? — Att den nuvarande kommonala rösträtten är olämplig och en förändring härutinnan högst nödvändig, så att mer afseende, än nu är förhållandet, göres på person än egendom, erkändes allmänt; och att rösträtten begränsas efter lämplig röstskala; samt att i kyrkliga angelägenheter hvarje välfrejdad och myndig person, som bidrager med skatt till stat och kommun, bor hafva lika rösträtt. 11:te frågan: I hvad förhållande står staten, den enskilte och skolstyrelsen till folkskolan? — Att den nu varaade bestämmelsen i skolstadgan, att pastor eller den hans embete förestår skall vara sjelfskrisven ordförande i skolstyrelsen, bör upphöra. Uttryckande mötet ett allmänt erkännande att solkskolorna verkat mycket godt. 12:te frågan: Voe det icke rättvist, att det nu tryckande vägunderhållet fördelaces efter fyrktal på alla landets inbyggare och ej Bom nu är förhållandet ålåge ensamt Jorden? — Denna fråga besvarades med enhälligt ja. 13:de frågan: Anser folkmötet, att den lagstiftande makten bör inblanda sig uti den enskilteg okogshushällning? — Pluraliteten ansåg, att lagstistningen icke bör inblanda sig i eganderätten eller förvaltningen af den enskiltes skogar, utan att detta sågom hittills bör vara för egaren fritt. Mötet, som börjades kl. 11 f. m., fortgick till