ÅrERnländ vetå, all UCL al urlteust via denna lek, och en europeisk konserens öppnas, som ger den turkiska regeringen medhåll. Det är ej blott fråga om Kreta, det gäller sjelfva den orientaliska frågan. Ryssland fortfar att undergräfva Turkiet, dess agenter äro öfverallt i färd med att väcka missbelåtenhet mot detsamma, likasom i Österrikes slaviska provinser, och verlden hotades af en omhvälfning, som kan bringa spådomen om möjligheten af ett kosackiskt Europa till att gå i fullbordan. Ryssarne, som på det gräsligaste rasa mot polackarne, åberopa nationalitetsprincipen mot Turkiet i förening med den gemensamma religionens band. Hvarje stöt, som Turkiet får, så länge icke en annan stormakt ligger emellan det och dess fiende, ökar utsigterna för Ryssland till att genomdrifva sina planer, och Ryssland är redan så mäktigt, att en ytterligare tillökning af dess makt skall sätta Europas oberoende i fara. Det oaktadt ha den franska oppositionens organer tagit ifrigt parti för Grekland, af all makt gynnat Rysslands politik eamt förebrått den kejserliga regeringen och dess allierade, att de icke under närvarande förhållanden velat ge sitt bifall till en sönderstyckning af Turkiet. Såsom våra läsare finna har franska regeringen obehagliga svårigheter att bekämpa i denna dess opposition, hvilken på ett så oförståndigt sätt söker att häfda nationalitetsprincipen. Det är i medvetande af att sakerna måste, fortfarande såsom hittills, leda till farliga förvecklingar och mer än betänkliga situationer, som kejsar Napoleon väntas skola på ett eller annat sätt framlägga för offentligheten sitt politiska program, för att deri utveckla sin uppfattning af den europeiska ställningen. Alldenstund detta uttalande, desto nödvändigare som den allmänna meningen i sjelfva Frankrike behöfver preciseras, måste bli af den djupast ingripande betydelse, äfven derför att man kan taga för gifvet, att då det hålles Frankrike är färdigt att för detsamma lägga sitt svärd i vågskålen och redan bar sina allianser färdiga, skall man nyfiket afvakta sabelordet, under det man oroligt följer de sig visande tecknen i Tuilerierna. Greklands konung har fått sin nya ministår, som tillträdt och undertecknadt konferensens förklaring. Man antager dock, att den nya ministeren endast sammanträdt, för att bjelpa konungen ur förlägenheten och hindra en trovafsägelse, men att dea för öfrigt snart skall lemna rum för en minister af samma färg som den förre, och att Grekland då skall åter upptaga sin krigiska politik, i hopp om bättre lycka nästa gång. Att den orientaliska förvecklingen skulle vara definitivt löst genom en förklaring af sådan beskaffenhet som pariserkonserensens, eller genom ett så att säga nödtvunget tillträdande från Greklands sida, är det få som tro. Europa har blott vunnit ett nytt andrum. Man var ännu icke beredd till ett krigsutbrott. Men då ryska armeen fått bakladdningsgevär oeh jernvägar till outtömliga rekrytsändringar, då skall man vara beredd. Men kunna Frankrike, England och Österrike då hindra utförandet af Rysslands planer? Spaniens cortes, som till sin president utsett Nicolas Rivero, synes snart skola afgöra tronföljdsfrågan. Majoriteten har neml. haft ett enskilt sammanträde, å hvilket man blef ense om, att kronan först skulle erbjudas åt titulärkonungon Ferdinand af Portugal och i händelse han skulle afböja valet, åt hertigen af Montpensier, en orleanist gift med Isabellas syster. Detta antages stå i förbindelse med en mystisk resa, som marskalk Serrano i dessa dagar gjort och hvars ändamål varit en sammankomst med den orleanistiske pretendenten, Det skall bli af intresse att följa de nu förestående händelserna i Spanien, ty det är knappast troligt, att de bourbonska pretendenterna skola finna sig i hertigens at Montpensier tronbestigning, utan att försöka sätta ett uppror i gång. De räkna kanske på understöd af kejsar Napoleon, hvars organ Constitutionnel dock förklarat, att franska regeringen. skall genast erkänna spaniens valde konung, vore han ock en Montpensier. I San Sebastian ha 28 carlister, hvilka stodo i begrepp att öfverskrida den spanska gränsen, blifvit häktade och internerade i Bayonne. Af de i mordet på guvernören Burgos delaktige ha en dömts till döden, två till tvångsarbete för lifstid, två för 20 år och två för 12 år. Man tror dock, att dödsstraffet skall med anledning af cortes öppnande komma att förvandlas till frihetsstraff. Sedan d. 19 Okt. f. å. har Spanien biträdt det af den internationela myntkonventionen saställda myntsystem. Fastän detta först från d. 31 Dec. 1870 skall uteslutande antagas, vill finansministern likväl redan bana väg för detsamma och låter redan prägla den nya peseta, hvilken skall i st. s. realen utgöra nyatenheten och gälla lika med en fres. Den af spanska regeringen anbefallda kyrkoinventeringen är nu utförd öfver hela —j OA Är — — A sm A —L— Se cE I? AR a