Article Image
att makterna ej kunna komma till enighet, om de skola inlåta sig på de frågor, som Grekland skall vilja väcka, och det är derför skäl att antaga, det de föredraga att upplösa konferensen. Går, emot all sannolikhet, den : motsatta åsigten igenom, så komma makterna in på sjelfva den orientaliska frågan, och här stå de så oförsonliga emot hvarandra, att diskussionen skall dela dem i fientliga läger och snabbt inveckla dem sjelfva i den grekiskturkiska tvisten. Det talas redan om, hvilken hållning makterna skola intaga, om ett krig utbryter mellan Turkiet och Grekland, och det säges, att de vilja förpligta sig till neutralitet. Ett försök att så en sådan förpligtelse sanktionerad genom ett konferensbeslut har emellertid misslyckats, och det är knappast troligt, att makterna skola vilja binda sina händer, om det visar sig, att deras bemedling slagit fel. De tvenne makter, som äro närmast intresserade i sakernas gång, rusta sig fortfarande till krig, och på deras hållning synes hvarje förlikning vara en omöjlighet, såsom ofvan nämnts. I alla bändelser har Grekland gått få långt, att det skulle komma i den våldsammaste inre kris, om det droge sig tillbaka. Den grekiska regeringen har upphetsat lidelserna, satt hären på krigsfot, utfärdat upprop till hela landet om bildande af frivilliga kårer och gjort anlopp hän mot en statsbankrutt, hvilken kan låta sig försvaras, ifall det kommer till ett nationelt krig, men skall väcka den största förbittring, om den försiggår i förening med ett förödmjukande återtåg. Grekerna äro dessutom fullt och fastöfvertygade om, att de ha rätten på sin sida. Makterna borde i sin grymhet ha insett detta vid konferensens början, Från Spanien föreligga nu några berättelser om de blodiga dåd, genom hvilket katedralen i Burgos blifvit skändad. Redan dagen fore dådet hade en viss rörelse förmärkts hos en del af befolkningen, emedan man utspridt det osanna ryktet, att regeringen ville bemäktiga sig kyrkans skatter — katedralen i Burgos är såväl en af de vackraste, som en af de rikaste gotiska kyrkorna i Spanien —, fastän det här endast gällde en inventering. Då nu på Måndags morgon guvernören Gutierrez de Castro begaf sig, åtföljd af sin sekreterare och polisinspektören, till katedralen, hade talrika folkbopar samlats på torget utanför erkebiskopens palats. Inkommen i kyrkan, lät guvernören tillsluta portarne och besätta dem med gensdarmer. På grund af den tillväxande rörelsen sammanträdde kommunalrådet och de frivilliga och banade sig genom mingden väg till katedralen, i hvars inre de ej funno guvernören, emedan han med några domherrar begifvit sig till sakristian. Men under tiden hade folkhoparne äfven brutit sig in och tyllde kyrka och kloster. Guvernören kom ned i klostret, för att tillspörja hopen, hvad den önskade. Men man hörde ej på honom, utan rusade under skri af: Lefve religionen mot den värnlöse samt genomborrade honom med dolkstyng, efter det redan ett skott alldeles intill honom sårat honom till döds. Derpå slogo mördarne ett skärp kring hans hals och släpade honom till fritrappan, hvarifrån de buro like: ut på torget utantör katedralen. Här gjorde de frivilliga, understödda af ett kavalleriregemente, ett angrepp på de upproriska rensade platsen och förde liket till rådhuset. Af dem, som åtföljt den mördade, blef en sårad med dolkstyng, den andre undslapp helskinnad. Erkebiskopen Anastasio R. Justo har ställts inför rätta. Han hade från katedralens trappå upphetsat den fanatiska massan med ropet: Man plundrar kyrkan! Nu är domen stängd. Regeringens dekret om inventeringen hade föranledts deraf, att presterskapet på högre befallning börjat plundra klostren och kyrkorna på deras skatter och rikedomar. Från Escurial och andra andliga inrättningar hade man skickat till utlandet stora sändningar af dyrbarheter, hvilka skulle säljas, för att bestrida utgifterna till det borgerliga krig, som man ville tända i religionens och bourbonernas namn. Med anledning af mordet i Burgos ha 71 personer blifvit sängslade, de flesta af dem prester. Regeriogen har, i strid mot hvad vi i går anförde, icke kunnat besluta sig för att förkunna allmän religionsfrihet. Hon har tvärtom utfärdat ett manifest, i hvilket hon framstaller ett ssdanf gtag sSSCAm Jalla tidannloet i

3 februari 1869, sida 3

Thumbnail