PIIILLU 15 Ar?; dare och tvinga dem att hvila gevär i den politiska kampen. Niniatyrmålaren Sir William Newton har aflidit, 84 år gammal. Han var den närmaste af Sir Isaac Newtons ännu lefvande anförvandter. h Målet mot cheferna för den bekanta bankirfirman Overend, Gurney C:o har vu afgjorts i första instansen. Lordmayorn har dömt, att det skall bli föremål för en formlig kriminel rättegång. De tilltalade får dock tillsvidare vistas på fri fot mot borgen. Den hafda undersökningen har medfört det goda, att den visat den stora allmänheten, huru oförsvarligt lättsinnigt millioner kunna lånas, vinnas och förloras, och huru ett stort hus kan, då det en gång börjat gå utför med detsamma, snabbt rusa mot sitt förderf. Dessutom har en hr Edwards märkvärdiga, högst problematiska tillvaro kommit i dagen, hvilken i en mindre stor stad än London näppeligen kunnat så Jänge undgå allmän uppmärksamhet. Denne hr Edwards, en vid bankrutträtten anställd tjensteman, lyfte enl. sitt eget erkännande hos det forna huset Overend, Gurney C:o en årlig lön af 5,000 pund, för hvilken han skulle bistå firman vid dess penningaffarer med sitt råd, d. v. s. med redogörelser för firmör och personer. Icke belåten med denna vackra biförtjenst, tyckes han af flera firmor och bolag, som ville låna stora summor hos Overend and Gurney, hafva fått betydande skänker. Af somliga 2,000 pund, af andra mera och af den grekiske patrioten Stephanos Xenos, på hvilken firman förlorade ungefär 140,000 pund, jemte kontanta penningar äfven en vacker ångyacht om 2,000 punds värde. Mannen måste på detta sätt ha skördat ofantligt. Hvad han erkände, var väl för öfrigt blott en tiondedel af hvad han visste. Han hade neml. vid förhöret alldeles glömt det mesta, för hvilket han skulle stå till ansvar. Nu lofvar Xenos att lemna goda upplysningar. Om en hvar, som är inblandad i det Overendska sallissementet, gjorde detsamma, skulle man nog få ihop ett omfattande och mycket märkvärdigt bibliotek öfver Citys hemligheter. Den forne chartisten Ernest Jones har aflidit i Manchester, och dermed gjordes slut på ett mycket upprördt politiskt lif. I April 1848, då London darrade för chartisterna och 150,000 borgare ingingo som särskild säkerhetspolis, höll Jones ett lågande tal i Manchester, för hvilket han anklagades och dömdes till 2 års cell. Han behandlades mycket ila, man vägrade honom tillochmed skrifmaterialier. På det enda papper, han hade tillgång till, neml. bladen i bönboken, skref han med sitt eget blod ett epos: Upproret i Häendostan?. Senare Post. De frän Spani en ingångna närmare underrättelserna om mordet på guvernören i Burgos äro förfärliga. Han angreps af ett munkband om femtio personer midt i katedralen, stympades och sönderslets i bitar, slarfvor samt släpades inför kapitlet, der de ursinniga fanatici begingo nya våldsamheter mot denna formlösa massa. Den provisoriska regeringen har, för alt undvika de blodiga repressalier, som man annars skulle ha att frukta i följd af händelsen i Burgos, dekreterat fullständig religionsfrihet och har utfärdat ett af alla ministrarne undertecknadt manifest, hvari hon lofvar att snabbt och exemplariskt straffa ogerningsmännen. Erkebiskopen af Burgos hålles på domstolens befallning fången i sitt palats. Katedialen och prestseminariet äro stängda. Ett stort antal häktningar har företagits. Personer från Pampelona, Alsasua och Palencia äro ilven inblandade i saken. Från Rom skrifves, att kejsar Napoleon i ett egenhändigt bref till påfven lofvat denne, att den franska ockupationskåren skall bestrida vaktgöringen tör ekumeniska mötet. Det hviskas, att denna vakt skall väl behötvas för upprätthållandet af ordning såväl mom som utom mötet. Pålven börjar känna sig orolig med hänsyn till stämningen mellan de många biskoparne rörande de frågor, som skola komma under förhandling. Erkebiskopen af Besangon, kardinal Mathieu, skall äfven bevista mötet, och han skall hafva underrättat om, att några af de franska biskoparne vilja draga frågan om gallicanismen, eller franska kyrkans oberoende af Rom, inför mötet. Påtven har uttalat sig med stor stränghet ang. den rörelse, som i Frankrike pågår för resande af ett monument åt Voltaire. Den påfliga armöen är 16,334 man stark. Vapen och ammunition anlända från Frankrike, hästar inköpas öfver hela det påtliga området och trupperna inöfvas i att försvara Rom mot en främmande armå. En af de lärdaste presterna i Italien, pater Vercellone, har aflidit — derför att han blifvit förbigången vid kardinalutnämningen. Han hade blifvit lofvad denna värdighet, men Sosniterra saffe sio deremot. Detsamma har