— oa ( AV 1)2H4 Ö111vÖ17T ar . don äfven skall snart bli vidtagen med den i Podolien stående kåren, och de äro i allmänhet fulla af hopp om, att det skall komma till ett krig. Hvad beväpningen och utrustningen af de i Bessarabien sammandragna regementena angår, så äro jägarne i Kamienicz, Chotim och Glinoje försedda med det Karllska bakladdningsgeväret. Deremot ha infanteriregementena endast till en del mottagit det nya geväret, så att ungefär tolf allena al de bästa skyttarne i hvartdera kompaniet skjuta med bakladdningsgevär. Återstoden har ännu de gamla gevären, men alla soldaterna äro inöfvade i användningen af de nya, så att de genast kunna begagna bakladdningsgevären, då de mottaga dem. Fältartilleriet i Kamienicz består uteslutande af nya, refflade kanoner, hvilka äro mycket solidt arbetade och manövrera väl, isynnerhet hvad de ridande batterierna angår. Ett af kulisspelen i hela denna röra är den rådande bitterheten mellan Preussen och Österrike, framträdd i den nyss ståndna fejden mellan de båda ländernas officiösa tidningar. Bismarcks tidning lade nemligen ned sina vapen under den väl mycket närgångna förelaringen, att bladet högaktade Österrike och Ungern, hvilka länders politik den dermed ville skilja från Beusts. Ungrarne ha icke blifvit Bismarck svaret skyldiga. Tidningen -Pposther Lloyd säger neml.: Om grefve Bismarck skulle ha den fräckheten att vilja föreskrifva oss, hvem vi skola taga till utrikesminister, så skulle ungrarne i förening med de liberala på andra sidan Leith stå eller falla med rikskansleren. Rörande orsaken till pennfejden emellan de båda kanslererna anmärker parisertidningen -Ja France: Bismarck begick ett fel, då han i ett anfall af otålighet och dåligt lynne offentliggjorde eller lät offentliggöra i Nordd. allg. Zeit. en bitter anklagelse mot grefve Beust. Det är lätt att i de artiklar, som detta blad innehåller, igenkänna grefve Bismarcks idber, stil och karakter. Den verkliga orsaken till Preussens förbittring mot Österrike har emellertid icke anförts af Nordd. allg. Zeit., neml. att Österrike reorganiserar sig och vill åter resa sig, för att återvinna sin rang och sitt inflytande i Europa. Det är detta, som grefve Bismarck icke kan förlåta grefve Beust, men det är äfven klart, att dylika angrepp endast kunna tjena till att befästa grefve Beusts ställning. Såsom bevis på riktigheten i denna uppfattning må nämnas följande yttrande i den reaktionära wienerorganen Vaterland-, hvilken dock står i den starkaste opposition till rikskansleren: -Om Preussen skulle fordra grefve Beusts afskedande, så ges det för hvarje österrikare, den der icke är en köpt förrädare, blott det enda svaret: Om j viljen ha vår rikskansler, så kommen sjelfva och hemten honomI sjelfva verket blomstrar äfven Österrike upp på nytt, och det kan riktigt fröjda on in i själen att läsa följande i ett bref från Wien till Daily Telegraph: Tvenne lyckliga år efter hvarandra! Det är som om Försynen kraftigt åtagit sig Österrikes sak, till erkännande af den klokhet dess herrskare och folk utvecklat, sedan notgången gifvit dem den strängaste, men nyttigaste lexa, en nation någonsin lärt. Man måste medge, att mycket af det välstånd, som nu råder inom landet, kan tillskrifvas det förteoende, som en verkligt konstitutionel och nederlig regering ingifvit såväl inom som utom landet; men lejonparten härflyter från naturens öfverfulla förrädshus, hvilket utstrött sina såfvor under två gånger tolf månader med slösaktig hand ötver dubbelörnens rike. Unzern har isynnerhet gynnats med stora sädesskördar och rikliga vinbergningar — Ungern, stt land om hvilket dess egna hushållare påstå, att ett godt år af fyra är tillräckligt, för att gifva den mindre jordegaren en riklig ersättning och hålla vargen från bondens dörr. ... Utlörselhandeln under de två år, som ända med den 31 Dec. 1868, har varit ofantlig det senare årets var tillochmed 20,proc. större in 1867, fastän detta med rätta kallades ett -annus mirabilis af producenter, jernvägsboag och andra. Jernvägarnes inkomster under 1868 ha uppgått till mer än 13 mill. p. sterl. — en summa som ej allenast skall sätta dessa olag. hvilka icke understödjas af staten, i tillfälle att erbjuda sina aktieegare en ofantig utdelning, utan älven ställa statens banor i ett så fördelaktigt läge, att de skola kunna befria sig från sina förbindelser till statens kassa samt börja en oberoende tillvaro. -8!, mill. p. sterl. ha nedlagts i nya banor, af hvilka några redan äro till en del öppna sör rafiken och de öfriga skrida mot sin fullbordan. Fyra eller fem millioner ba ifrigt subskriberats för grundandet af finansiela företag, kommunallån, hästbanor Åc. Och alla dylika öretags papper ha under de sista tolf månaderna stigit oerhördt. Under förlidet år ha omkring 50 svenska mil jernväg öppnats för trafiken. ... Kortligen, de österrikisk-ungeralra fransarna och affärerna inom landet förete — L— OOD MBK 2 — om — HH D