Simmersröds barnhus. I Bohusl. T:g läses: Vid lottdragning för direktörskapet under de 3 nästa åren (detta inberäknadt) emel lan rådman J. F. Frankenberg och kronolänsmannen Axel Wallgren, föll lotten på den senare. Före lottdragningen hade dock åtskilliga direktionsledamöter — deribland dir. F. Signeul, löjtn. J. Å. Gyllensvaan samt ett par hemmansegare — nedlagt protest mot förrättningen, på den grund, att rädrum icke lemnats för besvär öfver Serafimerordensgillets beslut att till lottdragning hänskjuta afgörandet af direktörsfrågan, hvilken protestanterna ansågo redan vara genom omröstningen inom direktionen afgjord till förmån för rådman Frankenberg, ehuru Gillet sedermera, af oförklarliga skäl, ansett rösterna vara lika delade mellan de nu lottdragande. 2 Ärsvåäxten i riket under år 1868. Statskontorets till K. M:t härom aflåtna berättelse är af hufvudsakligen följande lydelse: Enligt hvad af de insända handlingarne inbemtas, hade väderleken under sistl. års höst, isynnerhet inom rikets mellersta provinser, varit mindre tjenlig, till följd af ihållande regn och kyla, samt förorsakat att sådden af hvete och råg senare än vanligt kunde verkställas och brodden ej hann uppnå nödig utveckling innan vintern inträdde. De ogynnsamma omständigheterna för skörden af nästlidet års gröda, hvilken till stor del måste till utsåde användas, äfvensom vinterns inträffande redan i November månad, med starka snöfall utan föregångon tillräcklig käle i jorden samt stark blåst under innevarande års vår, tillika med nattfroster på åtskilliga ställen, bidrogo till den klena beskaffenhet, som höstsåd sbrodden i allmänhet på våren företedde, hvadan ock å en del orter den med höstsäde besådda jorden måste ånyo upp-plojas och i stället besäs med vårsäd. Inom rikets norra och södra provinser voro dock väderleksförhållandena unler hösten, vintern och varen lör årsväxten mera fördelaktiga. Den under sistliana sommar i allmänhet rådande torkan och ovanligt starka värmen förorsakade visserligen, att sädesgrödan brådmognade; men denna blef dock, hvad kärnan beträffade, af särdeles god och vigtig beska! fonhet samt skördades under gynnsamma förhållanden. Likväl synes vårsäden hafva lidit betydligt af torkan samt af sådan anledniug gifvit ringa afkasining, äfvensom halmen varit kort och i allmänhet icke motsvarat behofvet. Inom vissa socknar af Upsala samt Göteborgs och Bohus län har skörden i allmänhet och särdeles hvad vårsäden beträffar utsal lit högst ofördelaktigt samt visat ett resultat af nära missvåxt. Deremot blefvo rikets norra provinser lyckligt lottade såväl i asseends på grödans qvantitet som qvalitet. Rost och sot hafva förekommit å hvetet endast inom vissa delar af Upsala län; och omförmäles derjemte i berättelserna, att mask förlidet års höst visat sig å sädesbrodden inom Södermanlands och Westernorrlands län. Höbergningen har försiggått under tjenlig väderlek; och ehuru grässkörden, till följd af den ihållande torkan under sommaren, i allmänhet blifvit till qvantiteten ringa, lärer dock densamma varit af god beskaffenhet. Emellertid gifver den knappa tillgången på såväl hö som halm anledning att befara en allmännare foderbrist, med undantag likväl för de nordliga länen, hvarest dels höskörden utfallit något fördelaktigare och dels på vissa ställen behållningar sedan det föregående året finnas. I afseende å rotfrukterna gifva de inkomna uppgifterna vid hand, att god och oskadad potatis erhallits; dock skall på vissa ställen inom Kopparbergs och Jemtlands län någon benägenhet till röta å denna jorafrukt visat sig. Kålrötter och rofvor hafva Fallmänhet gifvit ringa afkastning och inom Gofleborgs län lara dessa rotväxter blifvit nästan helt och hållet förstörda af mask och torka. Efter de af kgs bfhde i den afgifna tredje årsväxtberättelsen uttalade åsigter, är årets gröda av hänföra till: öfver medelmåttig skörd i 2 län: Sodermanlands och Jemtlands; medelmattig i 2 län: Westernorrlands och Westerbottens; nära medelmatlig i 6 län: Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Norrbotten: ; under medelmåttig i 11 län: Upsala, Stockholms, Gotlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Wermlands, Westmanlands och Skaraborgs; nära missväxt i 2 län: Jönköpings och Elfsborgs; samt missväxt i Kronobergs län; och kan alliså om skörden i riket innevarande år det allmänna omdome gisvas, att den utfallit under medelmåttan. Bönedagsplakatet för innev. år har nu i Svensk Författningssamling utkommit och äro, enligt detsamma, följande predikotexter för årets fyra Bönedagar bestämda: Första Bönedagen (d. 7 Mars) Ottesången: Ps. 79: 9; Högmessan: Jerem. klagov. 3: 22; Aftonsången: Marc. 9: 24. — Andra Bönedagen (d. 9 Maj) Ottesången: Joh. 15: 7; Högmessan: 1 Joh. 3: 21, 22; Aftonsången: Jerem. klagov. 3: 25. — Tredje Bönedagen (d. 4 Juli) Otte sången: Rom. 13: 14; Högmessan: Es. 28: 16; Aftonsången: Efes. 1: 5. Vjerde Bönedagen (d. 10 Oktob.) Ottesången: Ps. 115: 1; Högmessan: Ps. 79: 13; Aftonsången: Ps. 119: 151. Från Falköping skrifves i Tisdags, att sjukligheten i orten sedan en tid tillbaka varit 1 verkligen oroväckande tillväxt. Icke nog med att messling och febrar grasserat i nästan hvarje bus, utan har nu till dessa sjukdomar sällat sig de ännu obehagligare smitkopporna, hvaraf allt flera sjukdomsfall de senaste dagarne inträffat. Falköpings Postkontor. K. M:t har beviljat postmästaren i Falköping, kapten C. F. Ljungh, sökt tjenstledighet under ett år räknadt från d. 1 d:s. Tjensten sörestås under tiden af e. o. kontorsskrifvaren F. V. Ljungh. (ievärstillverkningen vid saktoriet i Esilstuna har under förra året hedrifvife mad