Hvar som underlåter att ställa sig till esterrättelse kyrkoräds förbud mot utösvande af lärareverksamhet, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler. Förordningen af d. 26 Okt. 1858 skiljer sig hufvudsakligen från denna nya deruti, att den föreskref: Medlemmar — — — ; dock må sådan sammankomst ej, utan särskildt tillstånd, ega rum å tid då allmän gudstjenst i församlingen förrättas. N:o 76 innehåller vidare Kommerskollegii kungörelse af d. 15 Dec. angående de främmande länder och orter, som äro af kreaturssjukdomar smittade; N:o 77 Förvaltningens af sjöärendena kungörelse af d. 1 Dec. angående förändrad tabell öfver de lotsleder, för hvilka lotstaxan N:o 2 i lotsförordningen af d. 9 Juli 1862 skall tillämpas m. m. samt N:o 78 Tulltaxa, att lända till efterrättelse fr. o. m. nästk. års början. Sveriges och Norges Statskalender för år 1869 har i Onsdags utkommit i bokhandeln, uppställd efter samma plan, som nästlidoa års. Tryckningen började den 11 och slutade den 21 December och ett särskildt slutblad upptager de under denna tid timade eller tillkännagifna förändringar, som ej kunnat på vederbörande ställen i kalendern upptagas. — Förteckningen öfver de i denna årgång tillkomna utländska riddare af svenska ordnar upptager: 4 Serasimerriddars; 2 Kommendörer med Stora korset af Svärdsorden; 4 kommendörer och 21 riddare af samma orden; 5 kommendörer med stora korset, 4 kommendörer och 25 riddare af Nordsljerne orden; samt 1 kommendör med stora korset, 11 kommendörer och 26 riddare at Wasaorden. Väfskolan i Borås. Sammankomst med hrr förläggare för väfnadshusslöjden för åstadkommande af förlag för nämnde väfskola hölls i Borås sistl. Tisdag. Af de vid tillfället närvarande antecknades, enl. Borås T:g, förlag för större delen af de härtill afsedde jaquardväfstolar, inom olika grenar af denna industri. För de få väfstolar, hvartill förlag ännu ej finnes, anses sådant otvifvelaktigt komma att antecknas af de förläggare inom Marks härad, hvilka varit förhindrade att öfvervara sammanträdet; så att nu kan väfskolans framtid i detta afseende betraktas vara i det närmaste betryggad. En djerf inbrottsstöld föröfvades, berättar Borås T:g för i Onsdags, natten emellan förl. Måndag och Tisdag i Borås i handl. J. Johanssons handelslokal i hans vid stora torget belägna hus. Tjufven hade sannolikt smugit sig in och fördolt sig på gården om aftonen, innan portar och förstugudörrar blifvit tillstängde, hvarpå han, sedan husfolket gått till hvila, uppbrutit dörren till packboden samt, med kännedom om lokalen, genom denna bod och försäljningsboden skaffat sig tillträde till kontoret, uppbrutit den der stående pulpeten och tillegnat sig den inneliggande kassan, uppgående till något öfver 1,500 rdr. Någon misstanka om eller spaning på tjufven lärer ej förefinnas. Nödlidande. Den starka torkan under sistförflutna sommaren har isynnerhet å Oland och inom vissa delar af Småland åstadkommit stor förödelse. Å nämnde ö ha de flesta socknarne lidit en nästan total missväxt å all slags säd, äfvensom å potatis, och för att lindra den hotande nöden har en komitå i Borgholm bildat sig för insamling inom riket af medel till de armas understödjande. Komitön fäster uppmärksamheten vid att de gåfvor, enstaka eller ännu bättre ortvis hopsamlade, som kunna vara att förvänta, måtte ju förr desto hellre blifva öfversända under adress: Nödhjelpaskomitn för Öland, Borgholm. Från Långasjö socken i Kronobergs län har till red. af Oskarsh.-P:n ett bref ingått, dater. d. 9 Dec, i hvilket läses en rörande skildring af den der rådande nöden, förorsakad dels af betydligt felslagen skörd i fjol och dels genom missväxt i följd af den starka torkan i år. Ur brefvet meddelas följande hjertgripande ord: 4I förliden vecka ringdes hår för 10 lik. Af dessa hade två svultit och en frusit ihjäl. Jag kan ej nog tacka den nådige Guden att jag hittills undsloppit dö den förfärliga hungersdoden, hvilkens qval ingen kan beskrifva. I socknen finnas, likasom i Ljuder och flera andra socknar, en stor del fattiga och behöfvande. Deras antal ökar sig alltmer, emedan utsigt att erhålla sysselsättning minskas dag för dag. Många wedmenniskor, eom förut bidragit att understödja socknens fattighjon, äro sjelfva behöfvande och kunna ej längre bisträcka. Till hvem skall man bönfallande anropa om hj.lp i eländet? Till konungen, landets fader, vore kanske rätta vägen, men detta lärer ingen härstädes ännu tänkt på, och troligen är det nu försent, för att kunna erhålla understöd under de närmaste och svåraste månaderna. Brefskrifvaren slutar med den innerliga önskan, att de socknen tillhörande, utbungrade, som gå från dörr till dörr, anropande om något att stilla sin hunger med, måtte genom fattigvårdens försorg åtminstone erhälla ett mål mat om dagen, och på så sätt kunna uppehålla lissgnistan, till dess de på något sätt sjelfva kunna genom arbete få den allraringaste förtjenst. gen. Den var ekpanelad från taket till golsvet, och när jag nådde öfversta ändan af rummet, vid hvilken min säng stod, eåg jag att i några rutor i panelningen voro vapensköldar och deviser utskurna. Jag hade nu undersökt alla fyra hörnen af rummet och befann mig ännu en gång vid fönstren, som lågo midtemot dörren. YT 2. fo