3ITHå aAtllAHAkTH4 fm. .— 0 predikningar om religiositeten. Dessa tvenne skrifter utgöra kanske de mest genomtänkta ych utvecklade af den store andlige reformaorns många verk och måste anslå hvar och on, som icke med förut fattad afvoghet skriler till läsningen af desamma. Om man med prof. Nybliweus (i hans förträffliga kritik af Parkers läsosatser) ställer sig på den strängt logiska och filosofiskt analyserande ståndpunkten, kan man visserligen upptäcka inkonseqvenser och kringsväfvande utkast, men det oaktadt kan man icke motstå att värmas af den religiositetens eld, som flammar ur hvarje rad, och gripas af ödmjuk aktning för det sanningssökandets allvar, som stämplar hvarje tanke, vare sig att den framträder såsom en lugn och fridfull betraktelse eller slungas som en döfvande blixt mot en i materialism och fåvitekhet krälande verld eller träffar som ett hån, hvad Kierkegaard kallade, kristendomens olficianter. Utan att vilja blindt och obetingadt understryka allt hvad Parker säger, måste vi dock böja oss af vördnad för bns ande och erkänna det sanna, det uppriktiga och goda i hans emitariska sträfvanden. Anteckningar i Statskunskap af W. E. Svedelius. Två delar. Upsala, Esaias Edqvist. Vi förordade för någon vecka sedan ett nytt verk i statskunskap af Tham, hvilken deri sammanfattat sin lärokurs uti dessa stycken för lärjungarne vid Carlbergs krigsskola, men äfven genom vissa tillägg gjort den lämplig för en större publik. Vi ha att i dag anmäla prof. Svedelii kollegier tör akademiska examina uti samma ämne. Dessa äro af den art, att de förtjena att mera allmänt omfattas af dem, som fiona håg — och deras antal växter ju ständigt — för det offentliga och vilja lägga bildningens grund för bedömande af de händelser och förhållanden, som tidens mäktiga språkrör, pressen, berättar från alla håll och kanter. Första delen innefattar en redogörelse för land, folk, näringar, allmän förvaltning, lagskipning, kyrkan, läroverk, inrättningar för vetenskap och konst, krigsmakt, statsförfattning och grundlagar inom de trenne skadinaviska rikena. Det är af synnerligt intresse att lägga dessa etudes bredvid hvarandra och följa utvecklingen inom de trenne så närbeslägtade länderna. Andra delen skildrar samma saker och förhållandena i Ryssland, Finland, Storbritannien, Frankrike, Nordtyska Förbundet, Preussen, Nordtyska förbundets stater, med undantag af Preussen och de tyska stater som icke tillhöra Nordtyska Förbundet. Om de öfriga ländernas statsförhållanden skall i en tredje del kunskap meddelas. Biblisk Real-Ordbog af C. A. Iolinboe. Kristiavia, P. T. Malling. Ett om otrolig flit, ifriga studier och omfattande lärdom vittnande verk, hvilket bör med sina många och i allmänhet godt utförda träsnitt vara kärkommet för hvarje bibelläsare, den der vill förstå hvad han läser och ej finner det för sig tillräckligt att genomgå Urkunderna som en tom utanlexa eller tycker sig fullständigt uppbyggd, om han eller hon genomgått ett kapitel i bibeln, utan att veta hälften af hvad den innehållit. Förf. säger i inledningen: ÅFör en riktig uppfattning af mångfaldiga skildringar och antydningar i den heliga skrift är det af vigt att känna det land, i hvilket folket lefde, dess berg och dalar, floder och insjöar, städer och inbyggare, den växtverld, som omgaf dem, de djur, som lifvade deras skogar och vildmarker, och deras näringar, borgerliga förhållanden, husliga lif, gudstjenst, seder och bruk, boningar, husgeråd, verktyg och vapen m. m. För att bidraga till utbredning af kännedom om dessa förhållanden, utgifves denna bok. Såvidt vi förstå och veta, har förf. löst denna sin uppgift på det mest tillfredsställande sätt, hvadan vi anse oss kunna med skäl lifiigt förorda hos allmänheten denna bibliska ordbok, som innehåller så många värderika upplysningar och lemnar mer än en ledtråd, genom hvars begagnande bibelläsaren kan få en helt annan blick i vissa af bibelns dunkla ställen än förut, och mycket oklart skall stå redigt för honom. På L. J. Hiertas förlag i Stockholm har i öfversättning utkommit ett slags ny katekes af Carl Schwartz, kallad: Grunddragen af den kristna religionsläran, en bok som vi anse vara af den märkliga egenskap, att åt densamma bör med all rätt egnas ett närmare omtalande. Vi skola derför framdeles återkomma till den, hvilken synes i flera väsentliga punkter gifva uttryck åt den nya anda, de nya tolkningar och föreställningssätt, som genomströmma våra dagars kristna kyrka. Det är en bok, som gifver läsaren att tänka på, på samma gång den reder, hittills af en tom formalistisk katekesläsning förvirrade begrepp. På samma förlag har utkommit femte och sjette häftena af Populär Estetik af Carl Lemcke, ölversättning af O. W. Alund. Med nästa pyfre är detta prydliga och ganska intressanta — RM