balsamering, en lock af hang hår och ett blad af den lagerkrans som beskuggade hans tinning, äfvensom en af de 4goda klingor, som så ofta banat hjeltekonungen väg till seger, samt ett exemplar af den heliga bok, på bvars blad han fann de läror, som forläna styrka i alla öden, och som så skönt uttryckas i de gamla Carolinernas härskri: Med Guds hjelp ! Efter talets slut afsjövgs af sångare, hvilka utgjordes till största delen af officerare och kadetter, under anförande af löjtn. Littorin, Kung Carl den unga hjelte. Såväl vid konungens ankomst som då H. M:t aflågsoade sig, sjöngs folksängen. Utom konuntzen och hertigarne, märktes bland de inbjudna svenska och norska stataräder, ledamöter af testkomitn, skarpskyttekompanichefer, åtskilliga generaler och regementschefer m. fl. De i festen deltagandes antal var så talrikt som utrymmet i militärsällskapets rymliga lokal medgaf. På aftonen var jublet stort i hela staden och å alla offentliga förfriskningslokaler ljödo fosterländska sånger. Isynnerhet i Strömparterren, på Blanchs casG och på Operakällaren hördes Narvamarschen och Kung Carl den unga hjelte till långt in på natten. — På kgl. Stora teatera uppfördes Frans Hedbergs nya skådespel Nar lejonet vaknar, med musik al Aug. Söderman. Salongen var festligt upplyst och fullsatt af en högtidsklädd publik. Man såg ett stort antal lysande uniformer, såvål militära, som civilu, och de mest eleganta fruntimmeretoletter. Kouungen, drottningen, enkedrottningen hertigarne och hertiginnorna at Östergötland och Dalarne hade infunnit sig i den kgl. logen och öfvervoro hela representation en. Forst visades en vacker tableau vivant, i hvilken man såg Carl XII med sgna generaler och krigare samt Svea och historiens gudinna m. m. Sjelfva skådespelet äsägs med stort intresso för dess ädla och fosterländska syfte och under representationen inropades fru Hvasser (Stina Leweohaupt) och hr Elmlund (Carl XII). Såväl före representationens borjan, som efter densammas slat uppspelades folksången Ur svenska hjertans djup!. — Mindre teatern firade dagen med en festlig representation, bestående af Börjessons skådespel ÅUr Carl XII:s ungdomsamt 3:ne tablåer, hvilken slutade först efter midnatt. — Södra teatern uppfördes för nästan fullsatt salong 2:ue pya stycken af Hodell. Såväl det sorsta, benämndt Kungens dröm, och hvari åskådaren bereddes en angenäm ofsverraskning genom en sramställning af Carl XII, som åtminstone till maskeringen verkligen var illusorisk, som det andra, kalladt Folkets dom7, emottogos at publiken med lifligt bifall. Den sistnämnda pjesen, hvari förekommo flera kupletter, som framkallade den största munterhet, och af hvilka flera måste gifvas da capo, afslutades med en särdeles vacker tablå, föreställande föremålet för dagens högtidlighet, nemligen Carl XIIs minnosstod, omgisven af skarpskyttar. Efter representationens slut blef författaren framropad.