handlanden J. A. Carlström, n:o 21 Östra Larmgatan. Hr Carlström är en högeligen gudaktig, en riktigt sjnåtvänd man, och han har således, efter hvad han säger, ej haft aning om dessa transaktioner, utan det är hans biträde R. A. Fernström, berättar han, som gjort köpen af de unga tjufvar, hvilka fattat ett så uteslutande förtroende till hr Curlstroms butik. Hr Fernström upplyste, att han fått order af hr Carlström att köpa in dylikt metallakräp, och så hade uppköpen skett. Knappt hade denna upptäckt skett, förrän en annan äfvenledes gjordes. Ett par lör tjufaktighet kända flickor, Johanna Charlotta Berndtsson, 15 år, och Anna Oleana Olsson, befunnos jemte en pojke, Joh. Alfred Olsson, ha begått icke mindre än 16 olika inbrottsstölder i skafferier bär i staden. På ett par ställen hade de brutit sig in medelst användande af spikar, på de flesta ställena hade de användt falska nycklar. Dervid hade så illsätt, att sedan de tagit nyckelhålen till läsarne på de ställen, der de ämnade bereda sig ingång, i närmare betraktande, begåfvo de sig ut på andra håll och stulo isittande nycklar, som de tyckte böra passa till de nyckelhål, hvilka de hade i kikaren. Tydligt är att, ifall de under dessa irrfärder efter lämpliga nycklar träffade på något som kunde stjälas, så togo de det med sig. Sedan de fått passande nycklar, begagnade de sig af gynnande tillfällen, smögo sig in i skafferierna, togo på ett ställe ett dussin vin och punsch, på ett annat on qvgntitet smör och ost, på ett tredje ett halft får, på ett fjerde ett par inlagda gäss o. 8. v. Och då sedermera köksan trädde inom detta område, der hon trott att de produkter af bennes konst, som icke blifvit dömda till omedelbar förgängelse, lägo i säkert förvar, — då hon fann att de delikata inlagda gässen flugit sin väg, att fårhalfvan på ett alltför tydligt sätt illustrerat dogmen om köttsens uppständelse och absenterat sig, att ett dussin vin afdunstat så hastigt, att sjelfva buteljerna soljt med, — då skulle köksans min varit värd att skåda. Emellertid skulle icke heller dessa stöldor ha skett, ifall icke Åvalvilliga personer gått de unga sorbryterskorna tillhanda med råd och dåd. Deras föräldrar hade med god smak förtärt de läckerheter som de båda flickorna medlörde hem uppgifvande desamma såsom resultater af deras tiggeri, ehuru föräldrarne naturligtvis lätt kunnat finna att de ej varit ärligt åtkomna. Ett par hustrur hade köpt diverse saker af det stulna. Den som, enligt de håda flickornas egen uppgift, hvilken härvidlag tyckes vara sann, blifvit vid det mesta af det stulna, är en nykterhetsvärdshusidkerska enkan A. Gödecke, boende i huset N:o 4 Tyggårdsgatan. De båda flickorna tilllade att enkan G. helt visst egt kunskap om att hvad de till henne sålt, varit stulet, Detta grundade de derpå att hon tillsagt dem att (vara försigtiga och tillagt, att ifall hon för deras skull komme inför polisen, så skulle hon ihärdigt neka. Tjenstefolket bos enkan Godecke hade gjort anmärkning på att de båda flickorna så ofta sprungo till henne, och hon hade derför tillsagt dem, att om någon frågade om orsaken skulle de svara att de voro skickade af en mamsell. Vid förhöret medgaf enkan G. att hon af flickorna köpt en butelj punsch för 50 öre och 2 burkar sylt samt 2 buteijer saft för 50 öre hvardera. Orsaken till detta medgifvande torde få sökas deri, att af de stulna sakerna hade dessa vid anställd visitation hos henne anträffats. En minderårig gosse intygade att han sott enkan G. på en gång köpa 4 buteljer saft af flickorna. — Enkan G. förklarade med handen på hjertat, vid sitt samvete och inför Gud som ser henne att hon är oskyldig och höll ett för tillfället lämpadt tal till de båda flickorna. Johanna Berndtssons mor ställde likaledes till en stor scen i poliskammaren, föll på knä på golfvet 0. 8. v. Vid förhörets slut riktade polismästaren några allvarliga och gripande ord till onkan Godecko och lade såväl henne som de öfriga, hvilka understödt denna sorgliga industri, på samvetet att de brottslige icke så mycket vore de stackars barnen som de personer, hvilka ehuru .i välmående omständigheter, likväl uppträda som tjufköpare. Målet remitterades liksom det föregående till rådhusrätten och Johanna Berndtssen införpassades till cellfängelset. Heanes kamrat blef, såsom minderärig, lemnad på fri fot.