slag skola väckas om någon lagändring, då skall saken äfven göras anhängig inför kantonalrådet. Folket får sålunda både initiativ och verklig lagstiftningsmakt, således vida större myndighet än i sjelfva Nordamerika. Vidare har man antagit, att alla val af embetsmän eller af kantonalråd endast skola omfatta en tid af 3 år; sjelfva regeringsråden skola väljas omedelbart samtidigt med dessa; endast prester, domare och lärare väljas för 6 år. Kantonalråden få intet arvode (ett förslag derom förkastades med 107 röster mot 65), men väl rospenningar, en ordning som annars mycket afviker från hvad som öfverallt annorstädes uppställes från demokratisk sida. Med 20 års ålder inträder valrätt, valbarhet och myndighet; tvungen och kostnadsfri undervisning samt full likställighet för alla trosbekännare är utlofvad; deremot vill endast 57 medlemmar ha tvunget borgerligt äktenskap, medan 132 vill bibehålla den närvarande ordningen med tillåten borgerlig vigsel. Dödsstrassets afskaffande och straffet med bojors användning antogos nästan enstämmigt, och derjemte äfven bestämmelsen, att ingen kan fängslas, som icke är misstänkt för ett brott, hvilket skulle bestraffas med fängelse, och att de, som senare frikännas, erhålla ersättning för utståndet fängelse, — en tanke, som äfven på åtskilliga andra ställen blifvit väckt. Men det är icke blott i Zärich, som det är fråga om författningsombildningar. I Bern ha både det stora rådet och regeringsrådet diskuterat härom. Här vill man äfven införa folkomröstning angående de redan antagna lagarne och dessutom en ny ordning af skatteväean Aar