Slättåkra och Qvibille förs:s pastorat Joh. Fredr. Lundgren aflidit sistl. Onsdag, i en ålder af 59 år. Den aflidne, som var född i Köpenhamn år 1809, blef student i Upsala 1832 och prestvigd påföljande året. År 1841 utsågs han till inspektor vid härv. Willinska skola, påtöljande året till seminarieföreståndare härstädes och år 1845 till bataljonspredikant vid Göta Artillerireg:te, hvilken sistnämnda befattning han innehade till år 1858, då han utnämndes till kyrkoherde. Under de år, som den aflidne vietades här i Göteborg, förvärfvade han sig många vänner, hvilka nu i honom sörja icke blott den nitiske och allvarlige, sannt presterlige läraren, utan äfven den varme och trofaste vännen. En värdig Herrans tjenare förde han hellre Evangelii fridsord än Lagens straffpredikningar på sina läppar, och sällan har derföre en församling med mera uppriktig kärlek omfattat sin själasörjare än hans gjorde det. Afven i det allmänna lifvet åtnjöt han stor aktning som en redbar och gagnande samhällsmedlem och hos hvar och en med hvilken han kommit i närmare beröring skall derföre säkert hans minne aktadt och äradt fortlefva! — Kyrkoh. L. efterlemnar enka och 4 barn. Kyrkomötet sammanträdde i Onsdags afton kl. mellan 6—8, dervid tiden helt och hållet upptogs af väckandet och uppläsandet af motioner, till ett antal af 10 stycken. Efter Dagl. Alleh. meddela vi härom följande: Af motionerna hade tvenne, af br Torpadie och d:r Rundgren, till föremål ändringar i nu gällande författoing föräkyrkomsotet, två, af d:rne Torna och Widsa, afsågo att få hednamissionen gjord till föremål för svenska kyrkans verksamhet, och tre, af domprostarne Sonden och Swömberg samt grefve Stackelberg, rörde dels inskänkning. dels afskaffande af nu brukliga embetsoch presteder. Bland dessa sistnämnda motioner afsåg särskilt domprosten Strömbergs, att presteden måtte förenklas och förkortas och ingen prest vid befordran till annat embete åläggas ny edgång, såsom skäl hvarför motionären framhöll, att prestedens stränga fordringar och dess täta upprepande vid skeende förändringar i prestens verksamhet dels måsto verka sorsloande på begreppet om edeas vigt, dels framkalla djupa samvet-bekymmer hos den, som redligt ville uppfylla densamma, men insåge svårigheten i att göra det till fullo. Den märkligaste bland de afgifna motionerna var dock utan tvilvel en af hr Victor Rydberg, författare till ÅBibelns lära om Kristus-. Motionären, hvars framställning asördes med stor uppmärksamhet, framhöll att endast den Heliga Skrift kunde och borde utgöra den bestämmande auktoriteten i trosfiägor, men att de symboliska böckerna, hvilka sjelfva med tydliga af motionären anförda ord uttalade denna grundsats, alldeles icke finge tillmätas en dylik auktoriiet, emedan de, såsom alla menniskoverk, icke kunde vara fullkomliga, utan derför borde göras till föremål för en alltjemt fortgående pröfning, granskning och utveckling. Det vore derför i högsta grad orätt att genom presteden tillförbinda presten att betrakta desta symboliska böcker såsom en ofelbar auktoritot, hvarpå intet tvifvel vore tillåtet, och motionären föreslog derför att alla af nu gällande kyrkalag föreskrifna eder å de symboliska böckerna måtte afskaffas och ersättas med löften att, med underordnande af nämnda böcker, ansegoch vörda den Heliga Skrift såsom den enda regeln och normen i religiösa frågor. En 200-årig födelsedag. Rikebanken fyllde i Thorsdags 200 år. D. 17 Sept. 1668 oktrojerades neml. Rikets Ständers hanke. A-Bl. yttrar med anledning häraf: Ofvannämnde dag utfardades K. M:ts tillstäna för rikets ständer att taga banken under sin förvaltning. Banken förseddes med gynnsamma privilegier, Standeraa lofvade och försäkrade att hvar och en som har någon avance i banken skall kunna den disponera, icke annorlunda än hade han samma penningar i sitt eget hus, kontor eller lädad. Bondeståndet afsade sig samtidigt härmed offentligt och högtidligt all befattning med banken och medgaf blott, att häradssigillerna måtte sättas under den af de tre andra stånden egenhändigt underskrifnbankoordningen. Rikets ständers bank har varit underkastad vagklande öden till följd af ständernas oklara och förvirrade begrepp om bankrörelse. Svenska folket har dyrt fått betala årikets ständers education i bankväsendets rätta principer, för att begagna ett af grefve von Schwerins yttranden. Portofrihet för riksdagsprotokoller m. m. Med anledning at gjord framställving har K. M:t medgifvit, att för de riksdagsprotokoller och dertill hörande bihang, som i ändamål att med allmänna posten törsändas till prenumeranter, varda på Stockholms postkon tor inlemnade, må t. v. tillgodonjutas portofrihet, utan att sådan stämpling, som i afseende på dylik frihet för andra tryckta han llingar är föreskrifven, behöfver verkställas. Remingtongevär för skarpskytteföreningar. K. M:t har lemnat smidesfobrikanten J. A. Lafqvist tillstånd att för de frivilliga skarpskytteföreningarnes i riket behof få tillverka gevär efter Remingtons patenterade modell samt verkställa förändring af äldre gavär efter samma modell, äfvensom att för gevärens afprofning få från kronans förråd köpa erforderliga patroner till ett antal af minst AAA ot för hoHanja 5. —