rå ligheten ansigte mot ansigte får betrakta den kunskapens sol, som hädanefter ensam bör leda dess fjät... Frukten ej för svårigheter! Dessa abstrakta ämnen, med hvilka man förskräckt oss, äro icke svåra att förstå at annan orsak än den, att de vanligtvis uttryckas i barbariska termer, som endast äro begripliga för de invigde. Jag vill tala det alldagliga språket, och om lärda professorer skulle förebrå mig att vårdslösa bisaker, försumma lärdomsglittret och vara ytlig, så skola mina läsare åtminstone icke tillvita mig att vara otydlig. Det förefaller oss, som med verkligt intresse genomläst denna med lif och lätt begriplighet skrifoa bok, att fört. i allmänhetlyckats ganska bra i sin föresatta uppgift att popularisera historien om de filosofiska systemer, hvilka såsom milpålar utvisa de olika stadierna af menniskoandens utveckling, alla tenderande till vårt närvarande mål. Detta ideal beböfver ej längre sökas. Ledstjernan, tänd i Amerika, uppgången i Frankrike, följes af alla Europas nationer, dem ovetande. Dess strålar heta Menniskokärlek, Frihet och Jemlikhet, och de skola i sinom tid förtära hvarje annat välde än lagens och upplysnvingens. Och detta är filosofiens uppgift att förbereda. Handbok i Romerska Antiqviteterna at d:r C. F. hojesen. Fjerde svenska upplagan. Örebro, Abr. Bohlin. Bojesens handbok i romerska antiqviteterna är för väl känd och så allmänt antagen, att vi icke nu behöfva mer än hänvisa till denna nya upplagas tillgänglighet i bokhandeln. Densamma, som äfven innehåller en kort romersk litteraturhistoria, är något tillökad i enlighet med originalets senaste upplaga. Ärkitekturens Historia från äldsta till närvarande tid, af Wilhelm Liibke. Öfversättning. Stockholm, L. J. Hierta. Af detta präktigt utstyrda verk har tredje häftet utkommit, omfattande en redogörelse för byggnadskonstens öfvergångsformer från antiken, den muhame danska byggnadskonsten och den kristna medeltidens byggnadskonst, allt förtydligalt med rikliga, omsorgsfullt utförda träsnitt. Populär Estetik af Carl Lemcke. Öfver sättning af 0. W. Ålund. Stockholm, L. J. Hierta. Man hör ej sällan nu för tiden föraktfulla uttalanden öfver estetiken och dess betydelse. Dess tid är förbi, säger man, den är en blomma, som redan vissnat ut, som kanske tillochmed aldrig varit annat än en förvuxen filosofiens drifbusplanta. Det torde dock vara ett ganska fåvitskt tal detta; ty lika litet som de sinliga varseblitningarne och förnimmelserna kunna umbäras, lika litet kan den bildade och tänkande menniskan umbära begreppet och omdömet om dessa förnimmelser, om deras öfverensstämmelse med gilna allmänna lagar, om deras giltighet eller förvildning. Man kan ej godtyckligt bortkasta de trenne krafter, som i sin helhet bilda menniskans andliga förmåga: det sanna, sköna och goda. Sedan menniskan nu en gång lärt sig känna dessa krafters tillvaro, drifves hon ätven med all makt att utforska deras natur, deras inre väsen och deras bestämmande lagar. Känn dig sjelf!, tillropar oss redan den grekiske vise. Det sanna söker menniskan derför genom vetenskapen och den vetonskapliga forskningen, det goda visar etiken henne — hvi skulle hon då icke äfven söka det sköna, hvarom estetiken undervisar henne? Ja, estetiken håller på att allmängöra sig, popularisera sig, såsom hvarje föremål för tänkandet. Från den vetenskapliga staderkammaren skall hon utträda ur lifvet och ej blott väcka, utan äfven rena smaken för det sköna. Här föreliggande arbete är ett dylikt populariseringstörsök, hvilket med lifligt intresse emottagits och omfattats af den stora allmänheten i författarens hemland. Vi antaga för gifvet, att detsamma äfven här skall åvröna i detta afseende förtjent framgång. Esthetiska studier af G. Brandes. Kjöbenhavn, Gyldendalske Boghandel. Den genom sin förträsfliga karakteristik at Henrik Ibsen och hans skaldskap äfven för svenska läsare fördelaktigt bekante estetiske skriftställaren Brandes har i denna bok samlat en del mycket läsvärda, om originalitet och omdömesskärpa vittnande uppsatser, såsom: Om Begrebet: den tragiske Skjaebne; To Kanitler at det Komiskes TheorieGha