Inbjudning till Fiskeri-Möte i Lysekil den 2:dre, 3:dje och 4:de nästk. September, dervid såväl utställning af till Fiskerierna härande föremål kommer att ega rum, som ock åtskilliga Fiskerinäringen rörande frågor blifva till utredniug genom offentlig diskussion behandlade, hvarjemte en för fiskerifarkoster särskildt anordnad kappsegling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån vurit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna, näring, i jomförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tihlfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten-. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utö:Räå på andra näringsgrenar, har verket föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfalle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushål:ningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamälet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf får alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskarinäringens idkare och vänner, såväl inom detta oci det angränsande Hallands län, som äfven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremåi. fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af Silfver Bronz, större och mindre premiebelopp samt ,mentiors honorables komma att utdelas. Första Klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annam, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra Klassen fiskeriprodukter af alla sla. Tredje Klassen fiskodlingsföremål, modaler, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäri: gens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta Klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför baställningar till samma pris; i 2:dra Klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i s:dje Klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas: Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af Mötets Bestyrelse och 3 af Mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom de:med sammanhängande prisbelöningar, kommer Bastyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och fonhällandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Mollen. G. J. Sundbersj. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. M. Backlin. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att afhandlas under mötet 1. Äro assurance-föreningar af redskap och sarkoster nyttiga för fiskrarne? Om så är, huru åstavkomma sådana? 2. Hvilka fel begås vid behandling af den Bohuslänska Bankfisken, och huru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bankfisket? 4. Hvarföre begagnas Garnfisket så litet i Bohuslän, och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfisket? 5. Hvilka åtgärder böra vidtagas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk. 6. Hvarföre rökes icke sill och annan fisk i större mängd hos oss, då sådan behandling är vanlig på andra ställen, och huru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenhet af fisks bevarande uti is och om handel dermed? och huru åvägabringa en sådan i större utsträckning? 8. Hvarföre saltberedes icke Skarpsill (Brissling) härstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar sig? 9. Hvilka förslag kunna framställas för befrämjande af Sillfisket i gränsvattnet mot Norge och i allmänhet för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt fästadt afseende på mellanrikslagens för dem menliga bestämmelser? 10. Har man någon erfarenhet om bättre fiskredskap eller om nya för oss obekanta fångstmetoder, och hvilka böra i sådant fall föreslås till antagande? 11. Hvad erfarenhet har man af den uti Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 10 Mars 1865 föreskrifna fredningstiden och af bestämmelserna för Hummeroch Ostronfisket? 12. Hvilket resultat af Ostronodling kan anföras och huru uppmuntra till en bättre vård af Ostrongrunden? 13. Hvilka fel vidlåda våra nu brukliga fiskerifarkoster, och huru befrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? 14. Anses Konsumtionsföreningar eller bolag för inköp af lifsförnödenheter nyttiga för de Bohuslänska fiskare-samhällena, och huru åvägabringa sådana? 15. Kan det löna sig att till gödningsämne tillvarataga och bereda det fiskaffall och annan spillning, som samlas på fisklägena, och på hvad sätt bör detta ske? 16. Finnes något godkändt medel att förekomma den skada, som anställes af Skeppsmasken? 17. Huru kan man införa en bättre vård om Laxfiskerierna och befrämja Laxodlingen? 18. Kan uppfödande af Hummer och Hafsfisk uti vårt land betala den kostnad, som derpå nedlägges, och hvilka svårigheter möta för införandet af denna industr?